Snabbare utskrivningar från slutenvården men oklara effekter för patienter och brukare
Patienter skrivs ut snabbare sedan lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården trädde i kraft. Däremot är kunskapen begränsad om hur lagen påverkar vård- och omsorgskvaliteten för patienter och brukare. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som presenteras i dag.
Den 1 januari 2018 infördes lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Lagen ska främja en god vård och socialtjänst för den som behöver ytterligare insatser efter att ha skrivits ut från slutenvården. Den ska också främja en kort utskrivningstid för den som är utskrivningsklar. På uppdrag av regeringen har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys analyserat regionernas och kommunernas utvecklingsarbete med utskrivningsprocessen och effekterna av lagstiftningen för huvudmännen och patienterna.
– Våra analyser visar att utskrivningsklara patienter skrivs ut från slutenvården snabbare i dag än innan lagen trädde i kraft. En stor andel av patienterna skrivs också ut samma dag som de är utskrivningsklara. Men det finns variationer mellan regionerna säger Carl Lundgren, utredare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Rapporten visar att samverkan i utskrivningsprocessen har förbättrats men behöver utvecklas ännu mer. Det behövs också förtydliganden kring vad begreppet ”utskrivningsklar” verkligen innebär, hur planeringen ska utformas och vad den fasta vårdkontakten har för roll och ansvar. Utöver det behövs nationella insatser för att underlätta informationsöverföringen.
– Vi ser att det hittills har varit stort fokus på snabbare utskrivningar från slutenvården. Nu måste vi se till helheten i vården och omsorgen. Vi behöver öka kunskapen om lagens effekter för patienter och brukare genom hela vård-och omsorgskedjan för att kommunerna och regionerna ska kunna ta vara på deras erfarenheter i det fortsatta utvecklingsarbetet, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Rapporten Laga efter läge finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.
Anne RådestadKommunikationsansvarig08-690 41 68anne.radestad@vardanalys.se_____________________________________
Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Vårdanalys bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare.
Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.
Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.