Stora skillnader i vården av cancersjuka – var man bor och utbildningsnivå påverkar både vården man får och hur tidigt cancern upptäcks
Det finns omotiverade skillnader i vård och behandling av cancersjuka, och de regionala skillnaderna är generellt mer framträdande än de socioekonomiska. Samtidigt är skillnaderna mellan patienter med olika civilstånd ofta större och fler än de mellan olika utbildningsgrupper. Det finns även betydande skillnader när det gäller hur tidigt cancern upptäcks. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys som presenteras idag.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har följt upp och analyserat jämlikheten i cancervården. Fokus har varit på skillnader mellan utbildningsgrupper och regioner, men rapporten belyser även skillnader mellan män och kvinnor, patienter födda i olika delar av världen och patienter med olika civilstånd.
Rapporten visar bland annat att det finns betydande regionala omotiverade skillnader. Användandet av så kallad multidisciplinär konferens, MDK, inför ett behandlingsbeslut skiljer sig med över 50 procentenheter för flera cancerformer. Exempelvis när det gäller lungcancer och tjocktarmscancer, genomgår 8-9 av 10 patienter MDK i vissa regioner medan bara omkring 4-5 av 10 gör det i andra.
Rapporten visar även att cancer hos personer med lägre utbildning och personer som inte är gifta oftare upptäcks senare.
– Hur tidigt cancern upptäcks har stor påverkan på behandlingsmöjligheter och prognos. Vi rekommenderar regionerna och regeringen att stärka det förebyggande arbetet och utveckla primärvårdens förmåga att möjliggöra fler tidigare upptäckter, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Analysen i rapporten omfattar patienter som diagnosticerades 2016 och tidigare. Sedan dess har bland annat arbetet med standardiserade vårdförlopp införts, vilket kan ha påverkat skillnader mellan regioner och befolkningsgrupper. Dock visar även annan uppföljning att det kvarstår betydande regionala skillnader.
– Det är oerhört viktigt att vi har en bra nationell uppföljning av jämlikheten inom hela hälso- och sjukvården, och inte minst när det gäller cancer, som är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige, säger Jean-Luc af Geijerstam.
Rapporten Omotiverat olika finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.
För mer information:
Anne Rådestad, presskontakt
08-690 41 68
anne.radestad@vardanalys.se
_____________________________________
Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Vårdanalys bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare.
Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.
Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.
