Svårt att bedöma om skillnader i de nordiska ländernas äldreomsorg påverkar kvaliteten
De nordiska länderna har alla en hög ambitionsnivå på insatserna inom äldreomsorgen samtidigt som de står inför samma utmaningar med en ökande andel äldre. Äldreomsorgen i Sverige skiljer sig på vissa sätt från den i övriga nordiska länder, bland annat genom att ansvaret för läkarinsatser är uppdelat mellan kommunernas äldreomsorg och regionernas primärvård. Det visar en ny, bred jämförelse av den nordiska äldreomsorgens struktur, organisation och innehåll som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys publicerar i dag.
Utmaningarna inom svensk äldreomsorg har fått stor uppmärksamhet i samband med covid-19-pandemin. Myndigheten för vård- och omsorganalys har nu gjort den första integrerade kartläggningen av äldreomsorgens struktur, organisation och innehåll i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Undersökningen visar att de nordiska länderna arbetar med äldreomsorg på liknade sätt, och att de har liknande styrkor och svagheter.
Man har en hög ambitionsnivå på insatserna i äldreomsorgen i alla de jämförda länderna, samtidigt som man står inför samma utmaningar med en ökande andel äldre och svårigheter att rekrytera personal, säger Kerstin Gunnarsson, projektledare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Undersökningen visar också att det i alla länderna finns brister i samordningen mellan omsorgen och hälso- och sjukvården. Situationen är särskilt komplex i Sverige, eftersom ansvaret är delat mellan kommuner och regioner. Äldreomsorgen i Sverige skiljer sig dessutom på några punkter från övriga nordiska länder. Bland annat saknas en tydlig reglering av möjligheterna att ge vård och omsorg till personer med nedsatt beslutsförmåga. Sverige lägger också en högre andel resurser på äldreomsorgen i förhållande till BNP jämfört med de övriga nordiska länderna – år 2018 lade Sverige 2,4 procent av BNP på äldreomsorg, jämfört med 2,3 i Norge, 2,0 i Danmark och 1,5 i Finland. Däremot går det inte att dra några slutsatser kring hur skillnaderna påverkar äldreomsorgens kvalitet i stort.
Vi kan se att de här skillnaderna finns, men det är svårt att bedöma om de påverkar kvaliteten på äldrevården, eftersom länderna definierar, kategoriserar och redovisar insatser och utfall på olika sätt. Här finns potential för ett gemensamt arbete och lärande inför den fortsatta utvecklingen av äldreomsorgen, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Rapporten Den nordiska äldreomsorgen. En jämförande kartläggning av struktur, organisation och innehåll finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.
__________________________________
Kontakt
Anne Rådestad
Kommunikationsansvarig
08-690 41 68
anne.radestad@vardanalys.se
__________________________________
Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Myndigheten bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare.
Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.
Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar myndighetens arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.
