Svårt att omsätta ny patientlag till förändrad praktik
Om vården tog ett större ansvar för att involvera patienterna och om ersättningssystemen underlättade förändrade arbetssätt, skulle den nya patientlagen kunna få ett bättre genomslag. Det visar en ny rapport från Vårdanalys, som på regeringens uppdrag följer upp patientlagens införande. I rapporten presenteras sex möjligheter för att stärka införandet av lagen.
Den 1 januari 2015 trädde patientlagen i kraft. Men många patienter känner inte till de skyldigheter som vården har i och med patientlagen, vilket minskar möjligheterna för patienter att vara aktiva samarbetspartners. Professionerna upplever dessutom att det är svårt att arbeta enligt patientlagen i praktiken. Bland annat saknas kunskap och samsyn kring hur lagen ska tolkas, och många uppfattar att exempelvis ersättningssystemen inte främjar nya metoder och tekniker i vården. Även brist på vårdpersonal med rätt kompetens i många landsting gör det svårt att utveckla vården enligt patientlagens intentioner. Och det saknas fortfarande ett flertal nationella administrativa lösningar som kan stärka patientens ställning, till exempel en nationell listningstjänst.
– Även om de administrativa förutsättningarna har utvecklats något är det fortfarande svårt för en patient att få information om vilken vård som finns i olika landsting och regioner, säger Håkan Lenhoff, utredare.
De landstingsföreträdare som deltagit i undersökningen är överlag positiva till patientlagen. Samtidigt är det tydligt att patientlagen hittills inte lett till några större förändringar i landstingens strategier och arbetssätt. Snarare ses den som en plattform för att stödja redan pågående utvecklingsarbeten.
– Vi gör bedömningen att vårdens aktörer hittills inte betraktat patientlagen som en reform som motiverar till mer genomgripande förändringar. Är det nuvarande förhållningssättet till patientlagen ändamålsenligt, eller krävs stärkta insatser för att skapa en utveckling i linje med lagens intentioner? Det blir en nyckelfråga i vår slutrapport 2017, säger Christofer Montell, tillförordnad myndighetschef.
Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning i vården och att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) har regeringens uppdrag att följa införandet av lagen och belysa om lagen får den effekt som avses.
Taggar:
