Viktigt att förbättra ungas övergång från barn- till vuxensjukvård

Report this content

Idag lever allt fler vuxna med långvariga sjukdomar och tillstånd som de drabbats av redan som barn. Därmed har antalet unga som blir aktuella för övergångar från barn- till vuxensjukvård ökat. En ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys som presenteras idag visar bland annat att unga sällan är tillräckligt förberedda på vad övergången kommer att innebära för dem. Men rapporten visar även på möjligheter att komma tillrätta med problemen och utveckla vården.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Vårdanalys, vill med den här rapporten synliggöra vad unga upplever som viktigt inför, under och efter övergången från barn- till vuxensjukvård. Rapporten bygger på en litteraturöversikt och intervjuer med unga patienter, föräldrar och personal inom den specialiserade barn- och vuxensjukvården.

- Efter övergången förväntas unga ta ett större ansvar för sina vårdkontakter. Men vår rapport visar att många upplever att de inte har förberetts och fått den information de behöver, och känner därför osäkerhet inför övergången. Det kan påverka vilken vård de får och även resultatet av den, säger Eshat Aydin, projektledare Vårdanalys.

Rapporten visar att övergångar kan bli bättre med förhållandevis enkla medel, till exempel genom att processen kommer igång i tid och sker utifrån de ungas behov. Hälso- och sjukvården behöver också tydliggöra hur ansvaret för övergången ska fördelas i praktiken.

- Landstingen behöver driva ett systematiskt och målinriktat arbete för att anpassa övergångarna till de ungas behov och också dra lärdomar av goda exempel som finns både lokalt, nationellt och internationellt, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör Vårdanalys.

Rapporten Förberedd och sedd finns att läsa och ladda ner på
www.vardanalys.se/rapporter/forberedd-och-sedd/
För mer information:
Anne Rådestad, presskontakt
08-690 41 68, anne.radestad@vardanalys.se

_____________________________________

Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Vårdanalys bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare.

Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.

Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.

http://www.vardanalys.se

Prenumerera

Media

Media

Citat

Efter övergången förväntas unga ta ett större ansvar för sina vårdkontakter. Men vår rapport visar att många upplever att de inte har förberetts och fått den information de behöver, och känner därför osäkerhet inför övergången. Det kan påverka vilken vård de får och även resultatet av den.
Eshat Aydin, projektledare Vårdanalys
Landstingen behöver driva ett systematiskt och målinriktat arbete för att anpassa övergångarna till de ungas behov och också dra lärdomar av goda exempel som finns både lokalt, nationellt och internationellt.
Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör Vårdanalys