Viktigt att precisionsmedicin genomförs jämlikt och nationellt samordnat
Precisionsmedicin ger träffsäkra diagnoser och behandlingar, och kommer att vara en viktig del av framtidens hälso- och sjukvård för vissa patienter. Men införandet behöver ske med etisk vägledning och tydliga prioriteringar för att säkerställa en jämlik och kostnadseffektiv vård. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som publiceras i dag.
Precisionsmedicin är ett samlingsbegrepp för diagnostik och behandling som baseras på individens genetiska uppsättning. Den möjliggör mer träffsäkra diagnoser och behandlingar och förväntas ha en betydande påverkan på hälso- och sjukvården på olika sätt i framtiden. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har på regeringens uppdrag undersökt vad som finns på området i dag och hur hälso- och sjukvårdssystemet behöver förändras för att ta tillvara möjligheterna och möta eventuella utmaningar.
Undersökningen visar att det sannolikt främst är inom cancervården som precisionsmedicin kommer att växa under det kommande decenniet. Men även personer med ärftliga, sällsynta sjukdomar och personer med olika infektionssjukdomar kommer troligen att få tillgång till mer precisionsmedicin.
– Om tio år kan uppskattningsvis 2 000–10 000 patienter per år komma att behandlas med avancerade gen- och cellterapier per år jämfört med endast några tiotal personer i dag, säger Johan Strömblad, utredare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Men undersökningen visar också att precisionsmedicin är förenat med stora kostnader och att den bara kommer att beröra en mindre andel patienter i den svenska rutinvården. Det är därför viktigt att skapa förutsättningar för en fortsatt jämlik och kostnadseffektiv vård som inte tränger undan andra behandlingar. Det finns också utmaningar i tillgången till hälsodata, risker som rör patientens personliga integritet och säkerhet samt osäkra långtidseffekter.
En annan slutsats i undersökningen är att precisionsmedicinen behöver genomföras under nationell samordning och i samverkan med näringsliv och akademi.
– Stora delar av precisionsmedicinen behöver samordnas nationellt för att hålla ihop vårdkedjorna och för att undvika olika tillgång till vård i olika delar av landet. Vi ser att styrningen och ansvarsfördelningen på området behöver förtydligas, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Rapporten Genvägen till ökad precision. En framåtblickande analys av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården finns att läsa och ladda ner på vardanalys.se.
__________________________________
Kontakt
Anne Rådestad
Kommunikationsansvarig
08-690 41 68
anne.radestad@vardanalys.se
__________________________________
Nu ändrar vi logotyp och kortnamn!
Vi heter fortfarande Myndigheten för vård- och omsorgsanalys men nu ändrar vi logotyp och kortnamn till Vård- och omsorgsanalys för att synliggöra arbetet vi gör inom omsorgen.
Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vård- och omsorgsanalys) följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Myndigheten bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare.
Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.
Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar myndighetens arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.