Viktigt med särskilt kunskapscentrum för att hantera våld mot barn

Området våld mot barn bör fortsätta att hanteras inom ett kunskapscentrum som fokuserar på enbart de frågorna. Men dagens verksamhet kan utvecklas ytterligare, och det behövs både en mer långsiktig styrning och en tydligare uppdelning eftersom fler aktörer har liknande uppdrag. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som presenteras i dag.

Linköpings universitet fick 2015 ett regeringsuppdrag att samla och sprida kunskap för att förebygga och motverka våld och andra övergrepp mot barn. Universitetet inrättade därför ett nationellt kunskapscentrum, Barnafrid, som riktar sig till yrkesverksamma som i sitt arbete möter barn och unga som utsatts för våld och andra övergrepp. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har på uppdrag av regeringen utvärderat arbetet som bedrivs inom Barnafrid. 

 
– Vi ser att det finns en efterfrågan på Barnafrids insatser och att de som tar del av insatserna har nytta av dem. Vi ser också att våld mot barn är ett eget kunskapsområde, vilket motiverar ett eget kunskapscentrum som fokuserar på enbart de frågorna, säger Caroline Vidigsson Schmölzer, analytiker på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.Rapporten visar att Barnafrid arbetar inom sitt uppdrag bland annat genom utbildningar och kurser för olika yrkesgrupper som möter barn, nätverk för yrkesverksamma och tvärprofessionell forskning om våld och andra övergrepp mot barn. Men det finns delar som skulle kunna utvecklas, till exempel verksamheten riktad till rättsväsendet, skolan och socialtjänsten, där kunskapsläget behöver förstärkas.

Det finns i dag flera aktörer som tar fram kunskapsunderlag till berörda professioner.  Sedan Barnafrid inledde sin verksamhet har bland annat Jämställdhetsmyndigheten inrättats. Regeringen meddelade i juli att en nationell strategi mot våld mot barn ska tas fram, där en del är att tydliggöra olika aktörers ansvar.

– Flera aktörer har liknande uppdrag, och det riskerar att leda till otydlighet. Därför rekommenderar vi regeringen att förtydliga Linköpings universitets uppdrag i relation till andra nationella aktörer, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Rapporten Se till den som liten är. En utvärdering av det nationella kunskapscentrumet Barnafrid finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.

_____________________________________

Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Vårdanalys bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare.

Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.

Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.

http://www.vardanalys.se