Beslut om ansökan från Nord Stream 2 AG

Regeringen har idag den 7 juni meddelat tillstånd till den sträckning som bolaget Nord Stream 2 AG angivit i sin ansökan om att lägga ut två rörledningar på kontinentalsockeln inom svensk ekonomisk zon i Östersjön.

Sverige kan som kuststat inte förhindra utläggning av rörledningarna i svensk ekonomisk zon, men ska godkänna deras sträckning. Den ekonomiska zonen är en del av det internationella havsområdet och prövningen av tillståndsansökan har skett i enlighet med nationell och internationell rätt, särskilt den svenska kontinentalsockellagen och FN:s havsrättskonvention UNCLOS.

– Utgångspunkten i internationell rätt är att det är tillåtet att dra rörledningar utanför andra länders territorium, genom deras så kallade ekonomiska zon. Regeringen har nu prövat ansökan och konstaterar, precis som Finland nyligen gjort, att nationell och internationell rätt inte ger regeringen utrymme att avslå ansökan, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

– Regeringen har samtidigt gjort klart att Sverige har en kritisk inställning till projektet Nord Stream 2 då det bland annat riskerar att strida mot målsättningarna i EU:s Energiunion och inte överensstämma med gällande EU-lagstiftning. Sverige har, tillsammans med Danmark, spelat en avgörande roll för att få upp frågan på EU:s dagordning i syfte att på europeisk nivå genomlysa projektets energipolitiska, rättsliga och säkerhetsmässiga aspekter, fortsätter Mikael Damberg.

Projektet Nord Stream 2 omfattar två parallella gasledningar från Ryssland till Tyskland om cirka 1 200 kilometer vardera, och den ansökan som regeringen behandlat avser den del som löper utanför svenskt territorium men inom den så kallade svenska ekonomiska zonen.

Ledningarna ska placeras jämsides med de befintliga rörledningarna Nord Stream 1, som fick regeringens tillstånd 2009 och byggdes under åren 2011-2012. Bolaget planerar genomföra projektet under 2018 och 2019 och ta det i kommersiellt bruk vid ingången av 2020.

För tillståndet gäller enligt regeringens beslut ett villkor om samråd i syfte att skydda möjligheten att använda och reparera redan befintliga undervattenskablar och rörledningar. Bolaget ska, i god tid innan utläggande, samråda med ägare av befintliga kablar och rörledningar på kontinentalsockeln kring tekniska aspekter av rörledningarnas korsande av respektive kabel och rörledning. Utöver detta har bolaget gjort ett antal åtaganden om försiktighetsmått, begränsningar och skyddsåtgärder som huvudsakligen tar sikte på den känsliga miljön i Östersjön, sjöfart, sjösäkerhet och fisket.

Vad gäller de försvarsintressen som aktualiserats av begäran om att få använda svenska hamnar för lagring av rör under byggnadsfasen har säkerhetshöjande åtgärder vidtagits bland annat genom att Försvarsmakten och andra berörda myndigheter samverkar i området kring Karlshamn. Regeringen tillsatte i mars 2017 en utredning med uppdrag att se över regelverket som syftar till att skydda Sveriges totalförsvarsverksamhet. Försvarsmaktens närvaro på Gotland har också stärkts, bland annat genom inrättandet av ett nytt regemente.

Regeringen har under beredningen av ansökan haft ett nära samråd med Finland och Danmark. Finland har redan lämnat tillstånd för rörledningens placering i finsk ekonomisk zon, medan Danmark med utgångspunkt i nationell lag gör en särskild säkerhetspolitisk prövning då dragningen passerar genom danskt territorialhav. Tyskland har lämnat tillstånd och Ryssland bereder frågan om tillstånd.

Bakgrund/Beskrivning av projektet

Det schweiziskregistrerade bolaget Nord Stream 2 AG ansökte i september 2016 om regeringens tillstånd enligt 15 a § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln att lägga ut två rörledningar för transport av naturgas på den svenska kontinentalsockeln i Östersjön. Ansökan avser den svenska delen av ett ledningsnät bestående av två rörledningar om cirka 1 200 kilometer vardera från Ryssland till Tyskland. Rörledningarnas respektive längd på den svenska kontinentalsockeln är cirka 510 kilometer.

Bolaget planerar att genomföra projektet under 2018 och 2019 för att systemet ska kunna tas i kommersiellt bruk vid ingången av 2020. Ledningarna ska placeras jämsides med de befintliga rörledningarna Nord Stream, som fick regeringens tillstånd 2009 och byggdes under åren 2011-2012.

Ekonomisk zon

Den ekonomiska zonen är en del av det internationella havsområdet. Det betyder att den ekonomiska zonen inte är en del av Sveriges territorium, utan utgör ett internationellt vattenområde i vilket Sverige, som kuststat, endast har sådana rättigheter eller skyldigheter som folkrätten ger en kuststat.

Regler om rätten att lägga rörledningar på en kuststats kontinentalsockel utanför territorialgränsen följer av FN:s havsrättskonvention, som i svensk rätt speglas i lagen om kontinentalsockeln.

Enligt nationell och internationell rätt kan Sverige som kuststat inte förhindra utläggning av en rörledning på svensk kontinentalsockel. Sverige kan dock i prövningen ställa sådana krav eller villkor som behövs för att möjliggöra (kuststatens):

- utforskning av kontinentalsockeln och utvinning av naturtillgångar

- för att begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningar

- skydda möjligheten att använda och reparera redan befintliga undervattenskablar och rörledningar

Kuststaten måste också godkänna sträckningen av ledningen, alternativt anvisa förslag till andra dragningar.

Regeringens beslut

Utgångspunkten i nationell och internationell rätt är att det är tillåtet att dra rörledningar utanför andra länders territorium, genom den så kallade ekonomiska zonen. Regeringen konstaterar att det inte finns något utrymme att avslå ansökan.

Det innebär att regeringen idag den 7 juni meddelat tillstånd för bolaget Nord Stream 2 AG att, i den sträckning som bolaget angivit i sin ansökan, lägga ut två rörledningar på kontinentalsockeln inom svensk ekonomisk zon i Östersjön.

Regeringens beslut har fattats efter ett remissförfarande där berörda myndigheter, länsstyrelser, kommuner och organisationer fått möjlighet att komma med synpunkter. Prövningen av tillståndsansökan har skett i enlighet med nationell och internationell rätt.

Regeringens beslut är förenat med ett villkor och innehåller också ett antal uppställda åtaganden.

Villkoret syftar till att skydda möjligheten att använda och reparera redan befintliga undervattenskablar och rörledningar: Bolaget ska, i god tid innan utläggande, samråda med ägare av befintliga kablar och rörledningar på kontinentalsockeln kring tekniska aspekter av rörledningarnas korsande av respektive kabel och rörledning.

Bolaget har även gjort ett antal åtaganden om försiktighetsmått, begränsningar och skyddsåtgärder som huvudsakligen tar sikte på den känsliga miljön i Östersjön, sjöfart, sjösäkerhet och fiske.

Däribland ingår att bolaget ska informera Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Försvarsmakten minst en månad innan utläggningsarbetena påbörjas. Bolaget ska därefter fortlöpande hålla Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Försvarsmakten informerade om verksamheten, samt när arbetena avslutas.

Rörledningarna ska placeras i enlighet med de koordinater som Sveriges geologiska undersökning (SGU) kommer att fastställa i enlighet med det uppdrag myndigheten fått av regeringen.

Prövningen i andra länder runt Östersjön/Omvärld

Bolaget har även ansökt om motsvarande tillstånd i Ryssland, Finland, Tyskland och Danmark.

Tyskland och Finland har meddelat de tillstånd som behövs för projektet. Ryssland väntas besluta om erforderliga tillstånd inom kort. Danmark har antagit en ny lag som kräver en säkerhetspolitisk bedömning av rörledningar på danskt territorialhav, vilken är i kraft sedan årsskiftet. Till skillnad från i Sverige planeras rörledningen gå i danskt territorialhav, där rättsläget är ett annat än i den ekonomiska zonen.

Säkerhetspolitiskt läge

Regeringens tidigare bedömning av det säkerhetspolitiska läget kvarstår. En utökad utländsk närvaro i områden där det finns skyddsvärd verksamhet innebär att berörda myndigheter måste vidta åtgärder för att säkerställa att säkerheten upprätthålls över tiden. Detta kräver ett långsiktigt och medvetet agerande. Berörda myndigheter har sedan en tid tillbaka inlett detta arbete.

Regeringen tillsatte i mars 2017 en utredning med uppdrag att se över regelverket som syftar till att skydda Sveriges totalförsvarsverksamhet. Utredningen har redovisat ett delbetänkande om skyddslagstiftningen i april 2018 och arbetet ska slutredovisas senast den 1 april 2019.

Kontakt:
Daniel Ferreira
Pressekreterare hos närings- och innovationsminister Mikael Damberg
Tel: 076-1355692
daniel.ferreira@regeringskansliet.se 

Taggar: