Regeringen stärker kapaciteten för allvarliga växtskadegörare
Hotet att nya allvarliga växtskadegörare ska etablera sig i Sverige och Europa har ökat de senaste åren. Ökningen beror främst på ökad global handel, ökat resande och ett varmare klimat där skadegörarna trivs. På EU-nivå finns ny lagstiftning på plats för att motverka denna trend. De nya EU-förordningarna ökar behovet av diagnoser av växtskadegörare och regeringen har idag därför beslutat att utreda hur Sverige på bästa sätt kan klara kraven avseende diagnoser av växtskadegörare.
– Skydd mot nya allvarliga växtskadegörare är viktigt för ett hållbart jord- och skogsbruk och för att skydda den biologiska mångfalden. Det är även en förutsättning för att möjliggöra handel med växtprodukter. Fungerande diagnoser är en viktig länk i kedjan. Det är därför glädjande att vi kan tillsätta en utredning som ska ge konkreta förslag på hur diagnosarbetet kan förbättras, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson.
Växtskadegörare sprids via växande global handel och resenärer som tar med sig växter från andra delar av världen. Risken för att nya växtskadegörare såsom svampar, bakterier och insekter ska kunna trivas i Sverige har ökat med klimatförändringarna. Tallvedsnematoden är ett exempel på en allvarlig växtskadegörare som skulle kunna skapa stor förödelse i Sverige om den etablerade sig här. Tallvedsnematoden är en liten mask som ödelagt stora arealer tallskog i Portugal på senare år och som sprids via lastpallar.
I de nya EU-förordningarna ställs det hårdare krav på EU-länderna att göra kontroller och inventeringar för att upptäcka nya skadegörare i tid så att åtgärder kan sättas in snabbt. Dessa krav leder till att behovet av diagnoser av växtskadegörare ökar. På djur- och livsmedelssidan har Sverige sedan länge nationella laboratorier för diagnoser av sjukdomsorganismer. På växtskyddssidan sker dock diagnoserna genom att Statens jordbruksverk upphandlar diagnoserna som sedan utförs främst av utländska laboratorier. Det är angeläget att utreda om, och i så fall hur, Sverige på ett mer kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt än idag kan uppfylla kraven i de nya EU-förordningarna som rör växtskydd.
Uppdraget beräknas starta den 15 februari och ska slutredovisas den 15 november 2020. Som utredare tillsätts Helena Johansson, disputerad nationalekonom och tidigare föreståndare på AgriFood.
Kontakt:
Simon Andersson
Pressekreterare hos landsbygdsminister Jennie Nilsson
Tel 073 032 60 36
simon.andersson@regeringskansliet.se
Prenumerera på Näringsdepartementets nyheter via e-post
Näringsdepartementet på Twitter
Taggar: