Satsningar på miljöteknik för klimatomställningen i årets budgetproposition

Sverige behöver minska utsläppen för att nå målet om nettonollutsläpp senast 2045 och negativa utsläpp därefter. Det är mycket svårt att nå nettonollutsläpp enbart genom utsläppsminskningar av växthusgaser. I budgetpropositionen för 2021 föreslår därför regeringen flera satsningar på nödvändiga kompletterande åtgärder som kan bidra till att nå målet. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Industrin har en viktig roll i klimatomställningen och för att nå nettonollutsläpp. Medverkan i industriella samarbeten på EU-nivå i industriella ekosystem stärker Sveriges långsiktiga konkurrenskraft och främjar en snabb omställning till ett hållbart samhälle. Projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) är ett av flera relevanta verktyg som används för att stärka industrin i Europa. De industriella ekosystem som hittills pekats ut och kan komma att bli aktuella för gemensamma projekt är vätgas, koldioxidneutral industri, råmaterial samt rena, uppkopplade och autonoma fordon. För att säkerställa svenskt deltagande i IPCEI-projekt föreslår regeringen en satsning om 200 miljoner kronor 2021, för 2022 beräknas 200 miljoner kronor och därefter 70 miljoner kronor per år 2023–2027.

I syfte att underlätta klimatomställningen föreslås även ett avdrag för gröna investeringar som kan användas av privatpersoner som installerar grön teknik som till exempel solceller, energilagring och laddboxar. Avdraget föreslås fungera på liknande sätt som rot- och rutavdraget så att köparen kan ta del av skattelättnaden direkt. Den nya skattereduktionen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Sedan 2018 har Industriklivet gett stöd till att utveckla lösningar för att minska de utsläpp inom industrin som är svårast att komma åt och sedan 2019 även tekniker för negativa utsläpp. Regeringen aviserar en kommande satsning på avskiljning och lagring av koldioxid från biogent ursprung (bio-CCS) genom ett driftstöd. Driftstödet kan vara i form av en omvänd auktionering eller en lagringspeng. Regeringen beräknar 50 miljoner kronor 2022 och 200 miljoner kronor 2023 för detta. Avisering sker under Industriklivet.

Energimyndigheten föreslås bli ett nationellt centrum för CCS och föreslås även tillföras medel för att ta fram ett system med omvända auktioner alternativt lagringspeng för avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor (bio-CCS). Regeringen föreslår även en satsning på 3 miljoner kronor under 2021 för att göra Energimyndigheten till ett nationellt centrum för avskiljning och lagring av koldioxid. Därefter beräknas myndigheten tillföras 5 miljoner kronor per år för ändamålet.

Skog kan ta upp och lagra växthusgaser och fungerar därför som kolsänka. Statens jordbruksverk och Skogsstyrelsen föreslås tillföras 3 miljoner kronor för att, i samråd med bl.a. Naturvårdsverket och länsstyrelserna, utforma kriterier och utveckla metoder för att bedöma vilka marker som är lämpliga för åtgärder som åstadkommer negativa utsläpp av växthusgaser genom ökad kolsänka eller minskade utsläpp i skog och mark. Regeringen avser återkomma med ett preciserat myndighetsuppdrag kring detta.

Kontakt:
Sara Khatemi
Pressekreterare hos näringsminister Ibrahim Baylan
Tel 076 129 67 08
sara.khatemi@regeringskansliet.se

Isabelle Purits
Pressekreterare hos Centerpartiets partiledare Annie Lööf
Tel 070 237 36 70

Taggar: