Sveriges livsmedelsberedskap ska stärkas

Den senaste tidens händelseutveckling med Rysslands olagliga invasion av Ukraina har inneburit ett försämrat säkerhetsläge i Sveriges närområde. Säkerhetsläget aktualiserar behovet att stärka Sveriges förmåga att hantera höjd beredskap och ytterst krig och som ett led i det arbetet har regeringen beslutat att tillsätta en utredning om en ny livsmedelsberedskap. Forskningsrådet Formas generaldirektör Ingrid Petersson utses till särskild utredare.

– Livsmedelsförsörjningen är en av de viktigaste samhällsfunktionerna som alltid ska fungera, i alla lägen, i hela landet. En livsmedelsberedskap behöver därför byggas upp för att livsmedelsförsörjningen ska tryggas inför en säkerhetspolitisk kris under minst tre månader där logistikflödena med omvärlden är begränsade. Sveriges livsmedelsberedskap ska stärkas, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg.

Sveriges förmåga att hantera höjd beredskap och ytterst krig behöver stärkas på bred front och målet för det civila försvaret omfattar bland annat förmågan att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och upprätthålla en nödvändig försörjning. Regeringen har utifrån Totalförsvarspropositionen för perioden 2021–2025 fortsatt det viktiga arbetet med att bygga upp det civila försvaret. Som ett led i detta tillsätter regeringen nu en särskild utredare som ska föreslå en utvecklad inriktning för den livsmedelsberedskap som Sverige ska bygga upp.

Utredningens kommande förslag ska utgöra en del av underlaget för regeringens fortsatta arbete för uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen. Betänkandet lämnas den 1 december 2023.

Att bygga upp och upprätthålla en livsmedelsberedskap är ett långsiktigt och omfattande åtagande för samhället. Utformningen behöver ta hänsyn till och följa övrig samhällsutveckling, vara kostnadseffektiv och få samhällets acceptans och förtroende. Beredskapen behöver byggas för att möta olika typer av samhällsstörningar som kan uppstå under allvarliga fredstida krissituationer och höjd beredskap och då ytterst krig.

Dagens förutsättningar skiljer sig avsevärt mot dem som rådde när den tidigare livsmedelsberedskapen utformades på 1900-talet. Även om delar i utformningen av den tidigare livsmedelsberedskapen fortfarande kan vara relevanta behöver nya överväganden göras.

Regeringen har gett myndigheterna i uppdrag att inleda uppbyggnadsarbetet. Grundläggande kartläggningar och analyser har påbörjats som kommer att vara viktiga i underlaget när beslut ska tas om hur livsmedelsberedskapen ska utformas.

– Näringslivet har en avgörande roll för att Sverige ska kunna motstå och hantera allvarliga fredstida krissituationer och en situation med höjd beredskap och då ytterst krig. En långsiktig samverkan mellan offentliga och privata aktörer på den nationella, regionala och lokala nivån är därför fortsatt mycket viktig när Sverige tar nästa steg för att stärka livsmedelsberedskapen, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg.

Presskontakt:
Max Ney
Pressekreterare hos landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg 
Tel 073 094 25 40 
max.ney@regeringskansliet.se

Satsningar på det civila försvaret

Under 2021 förstärktes det civila försvaret med 1 miljard kronor och under kommande år ökar satsningen stegvis. Tillsammans med de medel som tillfördes redan 2018 innebär det att civilt försvar förstärks med totalt 4,2 miljarder kronor år 2025. Det är den största satsningen på civilt försvar i modern tid.

Regeringen har också i förslaget till vårändringsbudget aviserat 800 miljoner kronor för att stärka det civila försvaret på lokal, regionalt och nationell nivå.

Taggar: