Bekämpningsmedel återfinns i urin och i vattendrag
Spår av bekämpningsmedel finns hos många av oss, bland annat hos storkonsumenter av kaffe, vin, citrusfrukter, grönsaker och vissa spannmålsprodukter. Rester av bekämpningsmedel hittas också i svenska vattendrag. Detta presenteras i en ny rapport.
Med hjälp av urinprov har forskare kartlagt rester av bekämpningsmedel hos människor. Totalt har över 500 personer undersökts från 2004 till 2011 i tre olika studier. Personer bosatta i städer och på landsbygden, vegetarianer samt nyanlända invandrare har ingått i studien som baseras på bland annat urinprover och loggbok över vad man ätit. Rester av bekämpningsmedel har hittats hos de flesta i undersökningsgruppen.
– Vad och mängden vi äter påverkar naturligtvis halterna av de speciella bekämpningsmedel som återfinns. De som ätit mycket grönsaker, frukt och bär, spannmålsprodukter eller druckit mycket kaffe eller vin dagen före hade högre halter av bekämpningsmedel i sin urin, säger Britta Hedlund, projektledare på enheten för farliga ämnen och avfall, Naturvårdsverket.
Trots lagar ingen förbättring
Kemikalier för att motverka skador på grödor har länge använts inom jordbruket. Rester av dessa bekämpningsmedel påträffas i svenska vattendrag i jordbruksområden. Trots lagar och miljömål så har man inte sett några förbättringar de senaste tio åren.
– Det är oroande och kan bero på olika saker. I dagsläget pågår flera forskningsprojekt för att kartlägga spridningsvägar för bekämpningsmedel i jordbruket. Dessutom har vi en ny lagstiftning och förhoppningsvis kommer den sätta fokus på och minska riskerna med spridningen av bekämpningsmedel, säger Anna Hellström på enheten för farliga ämnen och avfall, Naturvårdsverket.
Det här är några av resultaten som presenteras i årets upplaga av rapporten Gifter & Miljö. Den svenska övervakningen av miljögifter ger svar på vilka farliga ämnen vi hittar i miljö och människa, hur exponeringen sker med mera. Andra exempel från rapporten är en kartläggning som visar hur vi får i oss perfluorerade ämnen. En studie visar att halterna av dioxinlika ämnen har minskat i bröstmjölk, vilket är positivt. Resultaten tyder på att regleringar och förbud har haft effekt.
Kännedom om påverkan på yttre miljö och människor är viktigt för att kunna följa upp och nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.
Läs rapporten Gifter & miljö 2014
Mer information
Britta Hedlund, projektledare för rapporten Gifter & Miljö, enheten för farliga ämnen och avfall,
010-698 12 08, britta.hedlund@naturvardsverket.se
Anna Hellström, handläggare enheten för farliga ämnen och avfall,
010-698 11 39, anna.hellstrom@naturvardsverket.se
Ylva Carlheim-Gyllensköld, presskontakt, 010-698 13 00, 076-115 18 34, ylva.carlheim-gyllenskold@naturvardsverket.se
Frågor om bekämpningsmedel i urin, vänligen kontakta:
Margareta Littorin, överläkare vid Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Lund
046-17 72 86, Margareta.littorin@med.lu.se
Christian Lindh, kemist och docent i yrkes- och miljömedicinsk kemi, Universitetssjukhuset i Lund
046-17 38 19, Christian.lindh@med.lu.se
Frågor om bekämpningsmedel i vattendrag, vänligen kontakta:
Jenny Kreuger, föreståndare CKB, Sveriges lantbruksuniversitet
018-67 24 62, jenny.kreuger@slu.se
Mikaela Gönczi, biträdande föreståndare CKB, Sveriges lantbruksuniversitet
018-67 31 05, mikaela.gonczi@slu.se
Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål.
Naturvårdsverket har cirka 520 medarbetare, varav 470 arbetar på kontoret i Stockholm. Vi har också kontor i Östersund.
Taggar: