Beslut om skyddsjakt på två vargar i Junsele
Nu är renarna tillbaka i vinterbetesområdet för renskötseln i Junsele. Samma område där vargtiken i Junsele och en hanne har sitt revir. Det har även i år uppstått allvarliga skador för rennäringen och Naturvårdsverket har fattat beslut om skyddsjakt på vargarna.
Skadorna för renskötseln är omfattande trots att renskötarna bedriver en intensiv bevakning av renarna. Renskötarna har också försökt flytta renar förbi vinterbetesmarkerna. Åtgärderna har delvis fungerat, men är inte tillräckliga och även kostsamma. Naturvårdsverket bedömer därför att det saknas andra lämpliga lösningar.
─ Syftet med skyddsjakt är att förhindra att allvarliga skador uppstår. När vi bedömer en ansökan om skyddsjakt tittar vi på den samlade skadebilden och om det finns alternativa lösningar. I det här fallet ser vi inte att det finns lämpliga alternativa lösningar. Vi gör bedömningen att skadorna är omfattande och risken för fortsatt allvarlig skada är stor, säger Rikard Janson, biträdande avdelningschef på Naturvårdsverket.
Vargtiken i Junsele är en genetiskt viktig varg, däremot inte hannen som är en varg från den skandinaviska populationen. Men en individ eller ett par är inte avgörande för upprätthållande av gynnsam bevarandestatus. Situationen för den svenska vargstammen är nu bättre än tidigare. Vargstammen har ökat i antal och inaveln minskar. Det är heller inte ett alternativ att flytta vargtiken som blivit sövd och flyttad flera gånger tidigare.
─ Vi gör bedömningen att skyddsjakten inte kommer försvåra upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus för den svenska vargpopulationen. Trots att jakten berör en genetiskt viktig varg så ser Naturvårdsverket inte att det finns någon annan lämplig lösning än skyddsjakt på de två vargarna, avslutar Rikard Janson.
Fakta om skador från varg för renskötseln
- Skadorna för renskötseln är omfattande. Det rör sig om runt 40 jaktförsök som splittrar hjorden om 1500–2000 renar som befinner sig i vargreviret som då skingras i många små grupper över stora marker.
- Hittills finns mellan fem och åtta döda renar men bristfälliga spårförhållanden gör det svårt att överblicka antalet.
- Det är besvärlig situation för renskötseln i området. Till följd av skador ökar arbetsinsatsen och kostnaderna för renskötarna. Arbetsbelastningen blir fyra till fem gånger så hög jämfört med ett normalt år. Det är dessutom svårt med bete för renarna den här vintern, vilket förvärrar läget.
- Renarna blir stressade av vargarna och forskningen visar att dräktiga vajor (honorna) är känsliga för stress. Det kan påverka överlevnaden för renkalvarna. Vinterperioden tillsammans med kalvningen på våren är den tid då renarna är som mest känsliga för stress.
- Det finns inte reservområden för vinterbete som lämpar sig för renskötsel. Marker längre söderut är inte lämpliga eftersom vargförekomsten där är ännu högre.
- Nuvarande hägn klarar inte det antal renar som berörs av vargreviret. Kostnad för att bygga hägn uppskattas till minst 40 miljoner.
Då kan det bli fråga om stödutfodring på grund av att samebyn inte kan utnyttja hela sitt vinterbetesområde. Det är förenat med kostnader, cirka fyra miljoner kronor för två månader.
- Det kommer bli svårt att samla ihop alla renarna inuti reviret inför vårflytten om vargarna är kvar i området eftersom de redan nu är spridda över stora ytor, i mycket små grupper och utsatta för jaktförsök.
Läs mer om regler för skyddsjakt
Läs mer om Fakta om varg
För ytterligare information, kontakta:
Rikard Janson, biträdande avdelningschef, 010-698 10 72, rikard.janson@naturvardsverket.se
Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se
Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål.
Naturvårdsverket har cirka 520 medarbetare, varav 470 arbetar på kontoret i Stockholm. Vi har också kontor i Östersund.
Taggar: