Fler arter men minskad mångfald

Sveriges flora och fauna får ständigt tillskott av nya arter, men ändå är vårt växt- och djurliv på väg att bli allt fattigare. Den slutsatsen dras i boken ”Biologisk mångfald i Sverige”, just utgiven av Naturvårdsverket.

Ungefär 800 nya växt- och djurarter har anlänt till Sverige sedan mitten av 1800-talet. Några har tagit sig hit av egen kraft, andra har avsiktligt eller oavsiktligt förts in av människan. Under samma tid har drygt 200 arter försvunnit från Sverige, men flertalet av dem var aldrig särskilt vanliga här. Att de nu är borta har därför fått begränsad inverkan på de svenska ekosystemen, och i andra delar av världen finns alla dessa arter fortfarande kvar.

– Våra ekosystem har påverkats betydligt mer av att många växter och djur som förr uppträdde allmänt i landskapet numera förekommer långt mer sparsamt här. Ofta är de i dag undanträngda till mycket begränsade områden. Den svenska ”vardagsmiljön” har på så sätt blivit allt artfattigare trots att det totala antalet arter i landet inte har minskat, säger Claes Bernes, handläggare på Naturvårdsverket.

Utarmningen av den biologiska mångfalden i Sverige beror till stor del på att det moderna skogs- och jordbruket har förändrat eller förstört många arters livsmiljöer. Äldre tiders variationsrika landsbygd har ersatts av vidsträckta och likformiga skogsområden eller åkrar där bara ett litet antal växter och djur kan leva.

Åtskilligt har gjorts för att reducera skogs- och jordbrukets negativa inverkan på artrikedomen. Skogarnas flora och fauna gynnas exempelvis av att lövträd, gammelskog och döda träd har lämnats kvar i ökad omfattning. Men naturen reagerar långsamt på insatserna och ingenting tyder på att artrikedomen ännu har upphört att minska.

– De senaste åren har stigande efterfrågan på virke ökat trycket mot skogarnas växt- och djurliv igen. Skogsgödsling, skyddsdikning och plantering av främmande trädslag har åter blivit vanligare, och miljöhänsynen vid många avverkningar är fortfarande bristfällig. Grenar, toppar och stubbar tas allt oftare bort från hyggena för att användas som bränsle, något som är till fördel för klimatet men till nackdel för skogarnas biologiska mångfald, avslutar Claes Bernes.

Boken ger en bred översikt över alla våra svenska naturtyper och deras tillstånd idag. Läs mer på http://www.naturvardsverket.se/monitor

Beställ ditt recensionsexemplar via oss.

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Claes Bernes, handläggare, 010-698 13 05, claes.bernes@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål. För oss är det viktigt att visa hur vårt samhälle tjänar på att tjäna miljön.

Naturvårdsverket har cirka 530 medarbetare, varav 470 arbetar på kontoret i Stockholm. Vi har också kontor i Östersund och Kiruna.