Förvaltningsplan och miniminivåer för järv klara
Arbetet med att genomföra regionaliseringen av rovdjursförvaltningen går nu in i sitt slutskede. Nu är ramverket på plats även för järv och Naturvårdsverket har fastställt en förvaltningsplan, inventeringsresultat och miniminivåer för järv.
Nu är delar av ramverket för järv klart. Arbetet är ett led i den regionaliserade förvaltningen av rovdjur som riksdagen fattade beslut om i december 2013.
─ Under 2015 kommer Naturvårdsverket påbörja en översyn för att se om det är möjligt med licensjakt på järv. Det har aldrig tidigare varit licensjakt på järv i Sverige. Naturvårdsverket behöver dessutom ta fram föreskrifter för licensjakt på järv för att kunna överlämna rätten att fatta beslut om licensjakt till länsstyrelsen, säger Martin Påhlman, enhetschef på Naturvårdsverket.
De senaste inventeringsresultaten för järv från vintern 2014 visar att järvstammen är stabil eller möjligen minskar något. Referensvärdet för järv är 600 och en populationsberäkning utifrån inventeringsresultaten visar att det fanns cirka 647 järvar.
Miniminivåer för järv
De beslutade referensvärdena beskriver det lägsta antal som motsvarar en gynnsam bevarandestatus för järv på en nationell nivå. Miniminivåerna är en regional fördelning av de nationella referensnivåerna. I beslutet för miniminivåer anges även en inriktning för miniminivåerna.
─ Miniminivåerna för järv, precis som för varg, björn och lodjur, utgår från de befintliga föryngringar som finns för arterna och den naturliga spridning som sker. Miniminivåerna kommer att ses över minst vart tredje år och allt eftersom järvsprider sig kan miniminivåerna justeras, säger Martin Påhlman.
Att miniminivåerna minst motsvarar de nationella referensnivåerna för arterna är ett sätt att säkerställa att de nationella målen inte underskrids, det vill säga att miniminivåerna ligger inom ramen för de nationella målen.
─ Det är mycket debatt om miniminivåerna. Naturvårdsverket gör bedömningen att för att tillgodose de politiska målen för rovdjursförvaltningen är det bäst att besluta om miniminivåer som är så låga som möjligt utan att gynnsam bevarandestatus för rovdjuren äventyras. Det ger utrymme för länsstyrelsen att besluta om regional förvaltningen utifrån de förutsättningar som finns i länen, avslutar Martin Påhlman.
Förvaltningsplaner för rovdjur
De nationella förvaltningsplanerna för rovdjur är den långsiktiga planeringen för det praktiska arbetet med rovdjur. Förvaltningsplanerna tar upp de åtgärdsområden inom rovdjursförvaltningen som Naturvårdsverket bedömer är de mest centrala: att uppnå och bibehålla de stora rovdjurens gynnsamma bevarandestatus, att minska skador orsakade av stora rovdjur, att öka förtroendet för förvaltningen, samt att motverka illegal jakt. Förvaltningsplanerna ses över vart sjätte år.
Olika roller
Sverige har en adaptiv förvaltning av rovdjuren. En adaptiv förvaltning är flexibel och baseras på att ny kunskap och erfarenhet kontinuerligt kommer in till förvaltningen. Myndigheterna som berörs av viltförvaltningen har olika roller och ansvar i rovdjursförvaltningen. Naturvårdsverkets ansvar i systemet är att se till att alla delar finns på plats på nationell nivå och att gynnsam bevarandestatus för rovdjuren inte äventyras. I Naturvårdsverkets uppdrag ingår att följa utvecklingen för rovdjuren.
Läs mer om miniminivåer för järv
Förvaltningsplaner för rovdjur
Inventeringsresultat järv
Statistik järv population
Statistik järv dödlighet
För ytterligare information, vänligen kontakta:
Martin Påhlman, chef enheten för vägledning, 010-698 14 29, martin.pahlman@naturvardsverket.se
Vid frågor om förvaltningsplan
Sara Hommen, handläggare, 010-698 17 82, sara.hommen@naturvardsverket.se
Vid frågor om miniminivåer
Helene Lindahl. handläggare, 010-698 10 51, helene.lindahl@naturvardsverket.se
Vid frågor om inventeringsresultat
Magnus Kristoffersson, 010-698 16 34, magnus.kristoffersson@naturvardsverket.se
Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se
Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål.
Naturvårdsverket har cirka 500 medarbetare, varav 440 arbetar på kontoret i Stockholm. Vi har också kontor i Östersund.
Taggar: