Mål i sikte - med ett offensivare miljöarbete
Ett offensivt miljöarbete är avgörande för att nå de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Samhällsförändringar, skärpt lagstiftning och teknikutveckling krävs. Miljöfrågorna behöver få mer tyngd i politiska och ekonomiska beslut.
Idag presenterar Naturvårdsverket den första delen av 2015 års fördjupade utvärdering av miljömålen i rapporten Mål i sikte. Åtta målansvariga myndigheter ger en bild av hur miljön mår och om styrmedel och åtgärder medfört önskad effekt i miljön. Syftet är att ge underlag för regeringens politik och för myndigheternas miljöarbete. Myndigheterna lämnar också förslag på vad som ytterligare behöver göras för att nå miljökvalitetsmålen.
– Vi kan göra mycket för miljömålen i Sverige och vi ser att insatser för miljön ger betydelsefulla resultat, säger Eva Thörnelöf, vikarierande generaldirektör. Vi kan nu se positiva trender för delar av flera mål och att utvecklingen är positiv för fyra mål i sin helhet.
Miljön måste vägra tyngre i ekonomiska och politiska beslut
Trots en positiv trend bedömer myndigheterna att bara två miljökvalitetsmål kommer att nås till 2020. En grundläggande orsak är att miljö väger för lätt i avvägningar mot andra intressen.
Hög konsumtion driver på produktion och transporter som tär på naturresurser och orsakar utsläpp. Hänsynen behöver förbättras inom skogsbruk och samhällsplanering och vid exploateringar i till exempel fjällen och kustmiljöer. Takten behöver öka i arbetet med restaurering av livsmiljöer och skydd av värdefull natur.
Skärpta nationella styrmedel behövs
Vissa lagar och andra styrmedel är inte tillräckligt skarpa för att vi ska kunna nå miljömålen. Andra styrmedel tillämpas inte effektivt. En skärpning av skogsvårdslagstiftningen och förändringar av de styrmedel som rör vattenkraftverken är två exempel av flera som lyfts fram i rapporten.
Skärpta nationella styrmedel behövs också för att minska vår klimatpåverkan och förbättra luftkvaliteten i våra städer, som t.ex. striktare utsläppskrav på fordon, prissättning av utsläpp och åtgärder som minskar utsläppen av kväveoxider på partiklar från användning av dubbdäck.
Utmaning att värdera miljön
– Utmaningen är att få ett pris på miljön, att vi kan värdera frisk luft och vatten och levande landskap högre än vi gör idag. Principen ”förorenaren betalar” är central. Att sätta värde på ekosystemtjänster och ha med det i miljökonsekvens–utredningar inför politiska och ekonomiska beslut är viktiga steg, säger Eva Thörnelöf.
Internationella insatser är fortsatt viktiga för att komma tillrätta med problematik kring klimatpåverkan, luftkvalitet, övergödning och farliga kemikalier.
Fördjupad utvärdering har tre delar
Varje år följer myndigheterna upp hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Ungefär vart fjärde år görs en utvärdering av hur miljöarbetet går och vad som påverkar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2015 är den fjärde i sitt slag, sedan riksdagen beslutade om miljömålssystemet 1999.
Den fördjupade utvärderingen samordnas av Naturvårdsverket och i arbetet deltar många myndigheter med ansvar i miljömålssystemet. Åtta myndigheter svarar för analys och bedömning av de olika miljökvalitetsmålen.
Rapporten som släpps idag ingår i ett regeringsuppdrag som Naturvårdsverket ska redovisa till regeringen senast 1 september i år. Rapporten består av två volymer och innehåller uppföljning, analys, bedömning, prognos och förslag till insatser för de 16 miljökvalitetsmålen. Senare under året kommer Naturvårdsverket att publicera analyser inom tre utvalda fokusområden: Hållbar konsumtion, Hållbara städer och Näringslivets miljöarbete, samt en målövergripande samlad analys och bedömning av utvecklingen mot generationsmålet och miljökvalitetsmålen.
Mer information om den fördjupade utvärderingen finns på miljömål.se/fu och naturvårdsverket.se/fu. Se också Naturvårdsverkets filmade introduktion till fördjupad utvärdering 2015 via YouTube-länk.
För information om den fördjupade utvärderingen, kontakta:
Eva Thörnelöf, vikarierande generaldirektör, 010-698 12 40, eva.thornelof@naturvardsverket.se
Lena Nerkegård, projektledare, enheten för utvärdering, 010- 698 14 01, lena.nerkegard@naturvardsverket.se
För information om analys och bedömning av de olika miljökvalitetsmålen, kontakta:
Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt
Oskar Larsson, Naturvårdsverke, 010-698 11 99 oskar.larsson@naturvardsverket.se
Giftfri miljö
Per Nordmalm, Kemikalieinspektionen, 08-5194 11 77, 076-504 11 77, per.nordmalm@kemi.se,
Säker strålmiljö
Lena Mathiasson, Strålsäkerhetsmyndigheten, 08-799 41 36, lena.mathiasson@ssm.se
Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans
Ulrika Siira, Havs- och vattenmyndigheten, 010-698 60 88, 072-239 55 04, ulrika.siira@havochvatten.se
Grundvatten av god kvalitet
Lars-Ove Lång, SGU, 031-708 26 60, lars-ove.lang@sgu.se
Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö, Ett rikt växt- och djurliv
Mark Marissink, Naturvårdsverket, 010-698 13 34, mark.marissink@naturvardsverket.se
Levande skogar
Camilla Andersson, Skogsstyrelsen, 0650-377 90, camilla.andersson@skogsstyrelsen.se
Ett rikt jordbrukslandskap
Johan Wallander, Jordbruksverket, 036-15 57 19, johan.wallander@jordbruksverket.se
God bebyggd miljö
Agata Bar Nilsson, Boverket, 0455-35 30 86, agata.barnilsson@boverket.se
Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se
Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål.
Naturvårdsverket har cirka 500 medarbetare. Vi har kontor i Stockholm och i Östersund.
Taggar: