Miljarder kronor att spara på minskat matavfall

Den samhällsekonomiska bruttonyttan av att minska matavfallet med tjugo procent beräknas till cirka 10 - 14 miljarder kronor. Det visar en ny studie som Naturvårdsverket låtit genomföra.

Livsmedelsindustrin, livsmedelsbutiker, restauranger, storkök och hushåll skulle tillsammans kunna spara mellan 7,6 - 8,6 miljarder kronor. Därtill kommer miljönyttan med bland annat minskade övergödningseffekter och minskade utsläpp av växthusgaser som i den här rapporten räknats om till kronor.

Produktion, distribution och konsumtion av mat står för en betydande miljöpåverkan. Av de totala växthusgasutsläppen från privat konsumtion kan ungefär 25procent kopplas till konsumtionen av livsmedel, matsvinn inkluderat.

─ Samhälle, näringsliv och konsumenter behöver tillsammans agera för att minska matavfallet. Det som ger bäst effekt för både plånbok och miljö är att minska matsvinnet, det vill säga den mat som hade kunnat ätas upp och som slängs i onödan, säger Sanna Due Sjöström, handläggare på Naturvårdsverket.

─ Det matavfall som ändå uppstår ska helst gå till matavfallsinsamling för att kunna bli biogas och återgå som näring tillbaka till jorden. Men allra bäst är att minska matsvinnet och faktiskt äta upp maten. Det är tio gånger mer klimateffektivt jämfört med att göra biogas, fortsätter Sanna Due Sjöström

Hushållen slänger mest
Varje år uppstår ungefär 1,5 miljoner ton matavfall från livmedelsindustri, livsmedelsbutiker, restauranger, storkök och hushåll. Livsmedelsindustrin och företagen står för en tredjedel av avfallsmängderna medan hushållen kastar två tredjedelar.

Fakta
Siffrorna baseras på matavfallsmängder från år 2012 och siffror för hushållens flytande matavfall från år 2014. Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket arbetar 2013 – 2015 tillsammans i ett regeringsuppdrag för att minska matsvinnet. Studien om samhällsekonomiska effekter av minskat matsvinn har gjorts inom regeringsuppdraget.

Vad kan företag och hushåll göra för att minska matsvinnet? Här är några exempel från tidigare rapporter:

• Primärproduktionen kan snabba på nedkylning efter skörd för många frukter och grönsaker, utveckla produkter och marknader för varor som inte tas tillvara idag, bland annat hästkött och bifångster av fisk

• Livsmedelsindustrin kan ha tätare samarbete mellan beställare och leverantör för att förbättra prognosarbete och bygga in flexibilitet i beställningar, se över hur biprodukter kan användas i produktutveckling.

• Livsmedelsbutiker kan planera beställningar, se över produktbredden, sänka kyltemperaturer, sälja ut varor billigare med kort bäst-före-datum.

• Storkök kan väga matsvinnet, förvara maten i rätt temperatur, planera inköp samtidigt som menyn planeras, laga i omgångar.

• Restauranger kan ta reda på svinnets storlek genom vägning, minska tallriksstorlekar vid bufféer, erbjuda olika stora portioner och matboxar hem.

• Hushåll kan planera sina inköp och förbättra förvaring, frysa in och använda rester, använda varor som passerat bäst-före-datum.

Läs hela rapporten  

Läs mer om Naturvårdsverkets arbete med matsvinn

Läs mer om regeringsuppdraget

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Sanna Due Sjöström, handläggare sektionen vägledning och miljöfarlig verksamhet, 010-698 14 32, sanna.due-sjostrom@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål.

Naturvårdsverket har cirka 500 medarbetare. Vi har kontor i Stockholm och i Östersund.

Taggar: