Nya siffror för konsumtionens påverkan på klimatet

Svensk konsumtion orsakar mer växthusgasutsläpp i dag än för tjugo år sedan. Utsläppen minskade mellan 2011 och 2012, men var trots det 6 procent högre än 1993. Variationen mellan olika år är dock betydande.

Naturvårdsverket publicerar i dag ny statistik över svensk konsumtions påverkan på klimatet. Den uppdaterade tidsserien omfattar nu år 1993 till 2012.

─ Den långsiktiga trenden för utsläppen är tydligt ökande, och även om siffrorna det senaste året går ner är det ännu för tidigt att säga om det handlar om ett trendbrott, säger Oskar Larsson, chef för enheten luft och klimat på Naturvårdsverket.

Den övervägande delen av den totala konsumtionen är privat konsumtion, och kan delas upp i mat, resande, boende och övrigt. Konsumtion av mat och resande står vardera för ungefär en tredjedel av utsläppen och boende för en femtedel.

Konsumtionsutsläpp i andra länder
Statistiken visar att en allt större del av utsläppen från svensk konsumtion sker i andra länder samtidigt som utsläppen i Sverige minskar. Mat och internationellt resande står för de största ökningarna.

─ Den del av utsläppen från svensk konsumtion som sker i andra länder, har ökat med 50 procent de senaste tjugo åren. De tydligaste trenderna är en kraftig ökning av utsläpp från konsumtion av mat och internationella transporter, säger Oskar Larsson.

En starkt bidragande orsak till att utsläppen i andra länder från resande ökar är att vi gör allt fler utrikes flygresor från år till år.

Konsumtionsperspektivet viktigt
─ Det är viktigt att visa att svenska konsumtionsmönster bidrar till utsläpp även utanför Sveriges gränser. Statistiken understryker behovet av krafttag både i Sverige, EU och internationellt för att de globala utsläppen ska minska. Ett ökat medvetande leder också till förändring på sikt, säger Oskar Larsson.

Bakgrund

• Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion eftersläpar med två år på grund av att det baseras på statistik från nationalräkenskaperna, vilka publiceras efter 23 månader. Den uppdaterade tidsserien omfattar nu åren 1993 till 2012.
• Naturvårdsverket tar fram underlag om klimatpåverkande utsläpp. Det är viktigt för att följa upp utvecklingen och för att förstå de bakomliggande orsakerna och kunna utveckla relevanta styrmedel.
• Vanligen redovisas utsläppssiffror utifrån ett produktionsperspektiv. I dessa ingår alla de utsläpp som orsakas inom Sveriges gränser det vill säga även de som kan kopplas till det som exporteras, medan utsläpp för internationella resor och från det vi importerar inte ingår.
• Trenden för de inhemska utsläppen (produktionsperspektivets) är nedåtgående. De inhemska utsläppen har minskat med 22 procent sedan 1990.
• Utsläpp inom Sveriges gränser rapporteras under FNs klimatkonvention samt till EU och används för att sätta och följa upp nationella utsläppsmål.
• För att belysa ett lands påverkan på andra länder kan ett konsumtionsperspektiv användas och då beräknas istället utsläppen utifrån vad som konsumeras i ett land, oavsett i vilka länder utsläppen sker. Detta sätt att räkna är modellbaserat och starkt beroende av antaganden och tillgängliga dataunderlag. Resultat från olika modeller kan ge olika resultat. Utsläpp från konsumtion bör därför användas för att studera en trend över tid, snarare än absoluta nivåer enskilda år.
• Konsumtionsbaserade utsläpp är baserade på svensk ekonomi, det vill säga på vad som konsumeras i Sverige. Här inkluderas alla utsläpp oavsett var i världen de sker. Den privata konsumtionen kan fördelas på ett fåtal aktiviteter, eller konsumtionskategorier som är: Mat, Bostad, Transport och Övrigt.

Läs mer

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Hanna Brolinson, handläggare enheten för luft och klimat: 010-698 12 34, hanna.brolinson@naturvardsverket.se
Oskar Larsson, chef enheten för luft och klimat: 010-698 10 33, oskar.larsson@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

Taggar: