Nytt beslut om skyddsjakt på vargtiken i Junsele
Idag har Naturvårdsverket fattat ett nytt beslut om skyddsjakt på vargtiken som befinner sig i renskötselområdet i Junsele. Den omfattande skadebilden tillsammans med att det inte finns någon annan lämplig lösning gör att Naturvårdsverket fattar beslut om en ny skyddsjakt.
─ Det är en ny ansökan och en ny situation. Det har gått över en månad sedan den förra ansökan om skyddsjakt beviljades och situationen för renskötseln i området är nu mycket problematisk. Vi behandlar alla ansökningar om skyddsjakt utifrån varje enskilt fall och här anser vi att alla kriterier för skyddsjakt är uppfyllda, säger Ruona Burman, viltsamordnare.
När det kommer en ansökan om skyddsjakt till Naturvårdsverket gör myndigheten en bedömning utifrån den dokumenterade skadebilden. Myndigheten tittar också på om det finns någon annan lämplig lösning och om ett beslut om skyddsjakt kan få konsekvenser för att vargstammen som helhet att uppnå gynnsam bevarandestatus.
Trots att det är en genetisk viktig varg så ser Naturvårdsverket inte att det finns någon annan lämplig lösning eftersom skadebilden förvärrats och att de dräktiga vajorna nu går in i en period där störningar blir än mer allvarligare. Det går heller inte att flytta tiken eftersom hon blivit flyttat flera gånger tidigare. Skadorna för renskötseln är ännu mer omfattande än vid förra ansökan om skyddsjakt.
─ Man kan kanske tycka att det är anmärkningsvärt att vi fattar ett nytt beslut om skyddsjakt så snart efter det att förvaltningsrätten upphävde det förra beslutet. Men vi följer gällande lagstiftning och gör en ny bedömning utifrån den situation som råder nu. Och här har skadebilden förvärrats genom renhjordens ökade känslighet för störningar och för svårigheterna r att hålla renhjorden samlad. Det rör sig inte bara om skador här och nu. Vi bedömer att det är allvarliga framtida skador det är frågan om. Syftet med skyddsjakt är, precis som det låter, att skydda och att förhindra att allvarliga skador uppstår, avslutar Ruona Burman.
Fakta om skador för renskötseln
I området finns mellan 4 000 och 5 000 renar. Vargtikens närvaro gör det svårt att bedriva en ordnad renskötsel. Skadorna är omfattande. Det har även förvaltningsrätten ansett. Tiken har ensam rivit 26 renar sedan varghanen avlivades. Upprepade jaktförsök från vargtiken gör att renhjordarna splittras. Renskötarna uppger att det kan ta närmare två månader att samla ihop hjordarna igen.
Renarna stressas av vargens närvaro och särskilt känsliga är dräktiga vajor som inte får betesro. Under vinter och vårvinter är renhjorden, som främst består av dräktiga vajor; extra känslig för störningar av olika slag. Om den viktiga betesron störs kan detta resultera i att foster dör, att kalven föds så svag att den inte överlever eller, om den överlever, att vajan inte klarar av att producera tillräckligt med mjölk till kalven.
Det går inte heller att hägna in renarna. Det kräver väldigt stora hägn. Den allmänna rekommendationen, om renar måste utfodras i hägn, är att inte hålla mer än 500 renar i ett och samma hägn och där 300 är ett mer idealiskt antal. Ju fler renar som måste hållas samlade på en och samma plats desto större är risken för spridning av smittor och därmed, om man har otur, för omfattande dödlighet. Stängsel sätts upp under perioden när det inte är tjäle i marken och ett stängslingsarbete motsvarande behovet för det stora antalet renar skulle vara så omfattande att det inte kan genomföras ens under en barmarksperiod. Samebyn har inte någon annan mark att tillgå så det går heller inte att flytta renarna.
Omfattande bevakning av renarna har skett dagligen av samebyn och trots detta har vargen lyckats skingra och döda t renar. Att bevaka renarna dygnet runt är mycket svårt eftersom det fortfarande är mörkt en stor del av dygnet, renarna är utspridda över ett stort område och området består till stora delar av skog..
Läs beslutet (länk kommer på Naturvårdsverkets webb inom kort)
För ytterligare information, vänligen kontakta:
Ruona Burman, viltsamordnare, 010-698 12 54, ruona.burman@naturvardsverket.se
Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se
Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål. För oss är det viktigt att visa hur vårt samhälle tjänar på att tjäna miljön.
Naturvårdsverket har cirka 520 medarbetare, varav 470 arbetar på kontoret i Stockholm. Vi har också kontor i Östersund.
Taggar: