Ökning av svenska utsläpp av luftföroreningar

Efter att ha minskat en rad år ökade de svenska utsläppen av flertalet luftföroreningar under 2010. Den huvudsakliga orsaken till detta är ökad förbränning på grund av två kalla vintrar i rad, konjunkturuppgång samt begränsad kärnkraftsproduktion. Utsläppen av kväveoxider var under 2010 cirka 161 kton vilket innebär att Sverige inte kan uppfylla sina åtaganden om minskningar av utsläpp av kväveoxider till 2010 enligt EU:s takdirektiv.

Naturvårdsverket har uppdraget att ha överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Därför gör vi regelbundet uppföljningar av bland annat Sveriges utsläpp.

– I dag presenterar vi statistik för de svenska utsläppen av luftföroreningar 2010. För det stora flertalet rapporterade utsläpp har mängden minskat kraftigt sedan 1990 och Sverige har nått ner till sina åtaganden enligt EU:s Takdirektiv när det gäller svaveloxider, flyktiga organiska ämnen och ammoniak, säger Lars Westermark, chef för enheten luft och klimat. För kväveoxider har Sverige däremot inte nått taket om högst 148 kton. Det innebär att vi inte heller uppnår det nationella delmålet för kväveoxider 2010, avslutar Lars Westermark.

De totala utsläppen av kväveoxider uppgick 2010 till 161 kton jämfört med 153 kton 2009. Det motsvarar en ökning med 5 procent. Utsläppen har dock minskat med 40 procent jämfört med 1990. De största källorna till utsläpp av kväveoxider är vägtrafik, arbetsmaskiner, el- och värmeproduktion. Den internationella sjöfarten är också en väldigt betydande källa.

Utsläpp av flyktiga organiska ämnen var 197 kton 2010, precis som under 2009. Utsläppen har minskat 45 procent jämfört med 1990. De huvudsakliga källorna är vägtrafik, vedeldning inom bostadssektorn och produkter innehållande lösningsmedel.

Utsläppen av svaveldioxider har ökat hela 16 procent sedan 2009 till cirka 35 kton. Sedan 1990 då utsläppen var 105 kton har utsläppen minskat kraftigt, cirka 67 procent. Minskningen beror framför allt på en övergång till lågsvavelhaltiga bränslen, både för vägtrafik och uppvärmning.

2010 beräknas de totala utsläppen av ammoniak till nästan 52 kton, en ökning med 3 procent jämfört med 2009. Utsläppen har minskat med 20 procent sedan 1995. Jordbruket, framförallt gödselhantering, är den viktigaste källan för utsläpp av ammoniak och bidrar med cirka 85 procent av de totala utsläppen under 2010.

Utsläppen av kvicksilver, bly och andra metaller har minskat kraftigt. Utsläppen av kvicksilver uppskattades till cirka550 kgunder 2010. Utsläppen har minskat med cirka 5 procent jämfört med 2009 och med 65 procent sedan 1990. Ungefär hälften av kvicksilvret kommer från energisektorn. Metallindustrin och krematorier är andra stora källor.

Utsläpp av partiklar (PM2,5) var nästan 32 kton under 2010. Det är en ökning med 14 procent sedan 2009 samtidigt som utsläppen har minskat 16 procent sedan 1990. Den största källan till utsläpp av partiklar är energisektorn. Andra större källor är utsläpp från vägtrafik, bland annat slitage av vägbanor, och industriprocesser.

Läs mer om utsläppsstatistiken på Naturvårdsverkets webbplats

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Lars Westermark, chef enheten för luft och klimat, 010-698 11 99, lars.westermark@naturvardsverket.se
Maria Lidén, samordnare internationell rapportering, 010-698 15 12, maria.liden@naturvardsverket.se
Hakam Al-Hanbali, internationell rapportering av utsläpp till luft, 010-69 81417, hakam.al-hanbali@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål. För oss är det viktigt att visa hur vårt samhälle tjänar på att tjäna miljön.

Naturvårdsverket har cirka 530 medarbetare, varav 470 arbetar på kontoret i Stockholm. Vi har också kontor i Östersund och Kiruna.

Taggar: