Referensvärden för rovdjur – naturens varningslampa

Naturvårdsverket har bestämt referensvärden för björn, varg, järv och lodjur på nationell nivå inom de intervall som riksdagen bestämt. Referensvärdet anger det lägsta antal för rovdjuren i Sverige. Referensvärdet får inte understigas och det behövs en marginal till referensvärdet. Annars är möjligheten att förvalta stammarna med populationsreglerande åtgärder till exempel jakt, ytterst begränsade.

Riksdagen har tagit ställning till att de stora rovdjuren i Sverige har gynnsam bevarandestatus. Gynnsam bevarandestatus är av central betydelse för rovdjursförvaltningen och ger större utrymme för en effektiv och aktiv förvaltning som omfattar flera förvaltningsverktyg där även jakt kan ingå för att begränsa rovdjurstammarna. Referensvärden är ett viktigt kriterium för gynnsam bevarandestatus för arterna.

─ Rovdjursstammarna behöver marginal för att inte förlora gynnsam bevarandestatus. Därför behöver vi ha fler rovdjur än referensvärdet. Man kan likna referensvärden med en varningslampa. Om antalet rovdjur närmar sig referensvärdet kan arten hotas. Har vi inte kontroll på detta kan det få konsekvenser där det till och med kan bli svårt med skyddsjakt, säger Maria Ågren, generaldirektör på Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket fortsätter arbetet efter riksdagens beslut om en ny rovdjursförvaltning med att utreda om det är möjligt att reglera vargstammen i olika områden med hjälp av jakt redan i vinter. Detta enligt målsättningen för rovdjurspolitiken. Flera saker måste vara på plats innan det går att avgöra om det är möjligt att genomföra en populationsreglerande jakt. Att sätta referensvärdet är ett led i det arbetet och inom den närmsta tiden ska en uppdatering av förvaltningsplanen för varg vara klar.

─ Den nya rovdjursförvaltningen ger en möjlighet att tydligare fokusera på effekter av förvaltningen och hur vi lyckas genomföra olika åtgärder istället för antal djur. Det kan utveckla förvaltningen och föra rovdjursfrågan framåt så att vi har möjlighet att ha en effektiv och aktiv förvaltning av rovdjuren där också populationsreglerande åtgärder kan ingå, avslutar Maria Ågren.

När referensvärdena är bestämda försvinner de intervall som riksdagen har angett. Intervallen har bara betydelse när man bestämmer referensvärdet och kan bli aktuella igen om referensvärdena ska justeras vid nästa inrapportering.

Referensvärden för rovdjuren på nationell nivå
Björn: 1400  
Varg: 270     
Järv: 600      
Lodjur: 870  

Fakta om referensvärden:

-          När populationen är större än referensvärdet är en förvaltning som kan omfatta populationsreglerande åtgärder möjlig.

-          Rovdjurens bevarandestatus rapporteras till EU vart 6:e år enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Inrapportering sker under 2013 och nästa gång 2019.

-          Naturvårdsverket kommer att komplettera redovisningen till EU innan årsskiftet.

För ytterligare information, kontakta:
Maria Ågren, generaldirektör, 010-698 15 08, maria.agren@naturvardsverket.se

För frågor om referensvärden:
Mark Marissink, chef enheten för natur och biologisk mångfald, 010-698 13 34, mark.marissink@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål.

Naturvårdsverket har cirka 520 medarbetare, varav 470 arbetar på kontoret i Stockholm. Vi har också kontor i Östersund.

Taggar: