Så blev Fulufjället nationalpark

Report this content

Att bilda en nationalpark är ett samarbete mellan många olika aktörer. Det är ofta en lång process. I Fulufjället, Dalarnas län, tog det tolv år från det att arbetet drogs igång 1990 till invigningen 2002. Den långa och ibland mödosamma vägen beskrivs i en ny bok: ”Så vände vinden”.

Boken har skrivits av Per Wallsten, som var handläggare på Naturvårdsverket för bildandet av Fulufjällets nationalpark. Han ger i boken sin bild av hela processen. Nu är Per Wallsten chef för Tyresta nationalpark utanför Stockholm.

Så vände vinden
Bokens namn ”Så vände vinden” syftar på hur inställningen till nationalparken hos många berörda svängde från motstånd till acceptans. Flera uppfattade den blivande nationalparken som begränsningar i sätten att bruka och vara i naturen, medan nyttan var otydlig. Nya arbetssätt som byggde på nära samverkan med lokalbefolkningen prövades av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Dalarna. Stora satsningar gjordes i anläggningar och infrastruktur, med utgångspunkt både i nationalparkens behov och ortsbornas önskemål. Detta beskriver författaren i boken.

– Så småningom började allt fler berörda se fördelar för bygden med en nationalpark. Möjligheter ersatte tvivel. En viktig lärdom är att vara närvarande och låta det hela ta tid . Det var en insikt som växte fram - att processer, dialog och relationsbyggande måste få ta sin tid, säger Per Wallsten.

Reportage av Göran Greider

I slutet av boken finns ett avsnitt av författaren Göran Greider. Det är ett reportage från två resor till Fulufjället året efter parken bildats. Hur gick det till? Hur blev det till slut? Det är frågor som Göran Greider ställde till ortsbor han träffade. Resultatet ger en nyanserad bild och visar att man till stora delar ansåg att det trots allt var bra med nationalparken.

­Lärdomar för nya nationalparker

– För oss på Naturvårdsverket blev det en lärorik process och erfarenheterna kommer till nytta i det fortsatta arbetet med dialog och delaktighet i naturvården, säger Anna von Sydow, nationalparkssamordnare på Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket har huvudansvar för bildande av nationalparker. Det sker i samarbete med länsstyrelser och många intressenter. Sverige följer internationella kriterier i urvalet av områden för nya nationalparker. Naturvårdsverket tog 2008 fram en nationalparksplan över lämpliga områden för bildande av nya nationalparker. Där finns också processen att bilda nationalparker beskriven.

– ”Så vände vinden” ger ytterligare en bild. Den är ett konkret exempel från en plats, ett område med alla människor och omständigheter som fanns där och då, säger Anna von Sydow.

Läs mer: Så vände vinden kommer att kunna läsas som pdf på vår webbplats förutom den tryckta versionen. Nationalparksplan för Sverige

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Anna von Sydow, nationalparkssamordnare, 010-698 16 65, Anna.vonSydow@naturvardsverket.se
Per Wallsten, chef för Tyresta nationalpark
, 08-741 27 80, per.wallsten@tyresta.se

Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål. För oss är det viktigt att visa hur vårt samhälle tjänar på att tjäna miljön.

Naturvårdsverket har cirka 530 medarbetare, varav 470 arbetar på kontoret i Stockholm. Vi har också kontor i Östersund.

Taggar: