Så kan vi klara ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050

Den pågående klimatförändringen kommer att leda till stora konsekvenser för samhället. Med nuvarande utsläppstrend är världen på väg mot mer än fyra graders ökning av den globala medeltemperaturen. 

−Vår viktigaste slutsats är att det är möjligt att ställa om till ett samhälle utan nettoutsläpp av växthusgaser till 2050. Kraftigt minskade utsläpp är den viktigaste förutsättningen för att nå målet, säger Maria Ågren, generaldirektör Naturvårdsverket. Men vi behöver också komplettera med ett ökat upptag av koldioxid i skog och mark.

I de internationella klimatförhandlingarna har industriländerna åtagit sig att ta fram nationella långsiktiga strategier för att åstadkomma låga växthusgasutsläpp (Cancun 2010). Europeiska kommissionen presenterade i mars 2011 ett meddelande om en färdplan för EU för en konkurrenskraftig och ekonomi till 2050 med låga växthusgasutsläpp. Kommissionens färdplan uppmuntrar även medlemsländerna att ta fram egna färdplaner.

Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag tagit fram ett underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. I rapporten analyseras hur Sverige ska kunna nå målvisionen att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2050. I uppdraget ingår både att ta fram scenarier och analysera kostnadseffektiva styrmedel för att nå nettonollvisionen.

Kraftigt minskade utsläpp
Det finns många fördelar med att ta sig an utmaningen för att utveckla ny teknik och starta arbetet med nödvändiga samhällsomställningar.

−Tillsammans med mer än tio andra myndigheter bryter vi nu ny mark när vi försöker beskriva vilken kraftsamling som kan krävas för att komma ner till noll nettoutsläpp av växthusgaser 2050, säger Maria Ågren.

Scenarier över hur utsläppen av växthusgaser skulle kunna utvecklas till 2050 är av nödvändighet fyllda med osäkerhet. Vi använder våra scenarier för att identifiera utmaningarna och föreslå styrmedel som behöver utvecklas, införas och skärpas i steg inom en relativt snar framtid.

De stora utmaningarna är att ställa om transporterna och industrins processer, men vi behöver också hushålla med energi och resurser och ställa om våra konsumtionsmönster.

Ökad satsning på forskning och innovation
Vi betonar särskilt behovet av ytterligare insatser för teknikutveckling inom industrin. Naturvårdsverket föreslår ett samarbete mellan näringsliv och stat kring sektorsvisa färdplaner för industribranscher med särskilt höga utsläpp t.ex. gruv- järn- och stål och cementindustri. Färdplaner är också motiverade i andra branscher.

Transportsnålt samhälle
För att ställa om transportsektorn krävs flera styrmedel, däribland en fortsatt skärpning av EU-kraven på fordon. Utveckling mot ett transportsnålt samhälle är också nödvändigt, och har flera nyttor utöver klimatnyttan. Samhällsplanering för ett mer transportsnålt samhälle handlar om en klimatinriktning på infrastruktursatsningar och förändringar av nationell, regional och lokal planering för att transportbehoven ska minska, utan att tillgängligheten minskar.

Läs mer

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Tom Hedlund, projektledare, 010-698 14 13, tom.hedlund@naturvardsverket.se
Eva Jernbäcker, biträdande projektledare, 010-698 12 55, eva.jernbacker@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål. För oss är det viktigt att visa hur vårt samhälle tjänar på att tjäna miljön.

Naturvårdsverket har cirka 530 medarbetare, varav 470 arbetar på kontoret i Stockholm. Vi har också kontor i Östersund.

Taggar: