Sverige bör gå i täten för minskade utsläpp av växthusgaser
Sverige bör vara ett av de EU-länder som åtar sig att minska utsläppen mest när EU:s klimat- och energipolitik till 2030 ska genomföras.
Som en del i genomförandet av EU:s klimat- och energiramverk till 2030 borde Sverige kunna åta sig att minska utsläppen av växthusgaser som inte ingår i EU:s handel med växthusgaser med 40 procent från 2005 till 2030. 40 procents reduktion är det maximala åtagandet för ett medlemsland. Det är en av Naturvårdsverkets slutsatser i konsekvensanalysen för Sverige av EU:s förslag till klimat- och energipolitiskt ramverk till 2030. Naturvårdsverket lämnade sin slutredovisning till regeringen idag.
─Vi bedömer att det finns betydande åtgärdspotentialer i vårt eget land till relativt låga kostnader. Det finns också flera exempel från energi- och klimatområdet som visar att kostnadsbedömningarna i förväg hamnat högre jämfört med de kostnader som sen faktiskt uppstod, säger Reino Abrahamsson, utredare på Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket ger i sin rapport analysunderlag inom en rad områden, till exempel: reformering av EU:s system för handel med utsläppsrätter, principer för fördelning utsläppsåtagande mellan länder, ansvarsfördelning mellan utsläpp i handelssystemet och utanför systemet, inkluderandet av upptag och avgång av koldioxid från markanvändning i 2030-ramverket samt hur analyser av framtida utsläppsmål kan behöva utvecklas.
Inför nästa steg, som är att nå fram till en global klimatöverenskommelse, bedömer Naturvårdsverket att det krävs mer av EU. EU behöver komplettera beslutet om klimat- och energiramverk 2030 med ett åtagande som även inkluderar åtgärder utanför EU och som innebär större utsläppsminskningar.
─EU behöver åta sig att minska utsläppen mer för att det ska finnas en chans att den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till acceptabla nivåer. Ett sådant åtagande borde kunna uppgå till minst 50-55 procent, säger Reino Abrahamsson.
Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Konjunkturinstitutet har haft i uppdrag av regeringen att till den 31 oktober 2014 ta fram konsekvensanalyser för Sverige av EU:s förslag till klimat- och energipolitiskt ramverk till 2030.
Konsekvensanalyser av EU:s klimat- och energiramverk 2030
För ytterligare information, kontakta:
Reino Abrahamsson, handläggare enheten för styrmedel klimat och luft, 010-698 11 96, 076-115 15 02, reino.abrahamsson@naturvardsverket.se
Mikael Johannesson, handläggare enheten för regeringsuppdrag och remisser, 010-698 11 20, 076-115 16 81, mikael.johannesson@naturvardsverket.se
Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se
Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål.
Naturvårdsverket har cirka 520 medarbetare, varav 470 arbetar på kontoret i Stockholm. Vi har också kontor i Östersund.
Taggar: