Utvecklingen av järvstammen
Trots att det finns fler dokumenterade järvföryngringar denna vinter jämfört med förra – är stammen troligtvis något mindre än året innan. Det visar resultaten från årets järvinventeringar som nu är analyserade och klara.
Den senaste inventeringen av järv under vårvintern 2015 gav ett resultat i Skandinavien på 160 föryngringar (honor med ungar). Av dessa dokumenterades 95 i Sverige. 2014 var antalet föryngringar i Sverige 86.
I Skandinavien finns det omkring 921 (793–1142) järvar 2015 och av dem finns 585 (481-758) i Sverige. Förra året var motsvarande siffror 647 (505-867) järvar. Spannet visar på den osäkerhet som finns i populationsuppskattningen. Järvstammen ligger strax under det som kallas referensvärdet för gynnsam bevarandestatus som är 600 järvar.
- Det finns i likhet med tidigare år en viss osäkerhet i inventeringsresultaten. Det kan bero på både ofullständiga inventeringar och på naturlig variation i dödlighet och reproduktion berättar Maria Hörnell-Willebrand, chef på enheten för Viltanalys. Samtidigt är det viktigt att vi förhåller oss till de kvalitetssäkrade inventeringsresultat som vi nu har.
Järven expanderar söderut
I skogslandet i Jämtland och Dalarna har järvarna blivit fler. För första gången sedan 2006 har järvföryngring också konstaterats i Gävleborgs län. Tidigare års inventeringsresultat visar också att järvens utbredningsområde sakta men säkert expanderat både österut och söderut. I Norrbotten hittades också fler föryngringar i år jämfört med föregående år men antalet är färre än under toppåren 2010-2012. Eftersom inventeringsförhållandena lokalt längs fjällkedjan på svensk sida var svåra i år så finns det en viss osäkerhet i resultaten. I vissa områden är det inte heltäckande inventeringar.
Om inventeringen
Antalet järvar är en uppskattning där man utgår från medelvärdet av antalet föryngringar under en treårsperiod. Antalet dokumenterade föryngringar har minskat under ett par års tid och det förklarar nedgången i antalet individer trots att antalet föryngringar ökat i år igen.
Sverige har en adaptiv förvaltning av rovdjuren som baseras på att ny kunskap och erfarenhet kontinuerligt kommer in till förvaltningen. Den kunskap viltförvaltningen får genom inventeringarna ligger bland annat till grund för beslut om jakt och andra förvaltningsåtgärder och för att följa upp effekter av vidtagna åtgärder.
Flera myndigheter har ansvar inom rovdjursförvaltningen. Naturvårdsverkets ansvar är att se till att alla delar finns på plats på nationell nivå och att gynnsam bevarandestatus för rovdjuren inte äventyras. I Naturvårdsverkets uppdrag ingår att följa utvecklingen av rovdjursstammarna genom att ta fram metodik för inventeringar och granska och fastställa de årliga inventeringsresultaten. Länsstyrelserna har det praktiska ansvaret för rovdjursinventeringarna i fält.
För ytterligare information, kontakta:
Maria Hörnell-Willebrand, 010-698 10 46
maria.hornell-willebrand@naturvardsverket.se
Stina Söderqvist, presskontakt, 010-698 13 00, 076-888 22 35, stina.soderqvist@naturvardsverket.se
Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål.
Naturvårdsverket har cirka 500 medarbetare. Vi har kontor i Stockholm och i Östersund.
Taggar: