Lagmiss skapar osäkerhet om ränteavdrag för belåning i kapitalförsäkring efter årsskiftet – så tycker politikerna

Det råder stor osäkerhet huruvida det kommer att vara möjligt att göra fullt ränteavdrag för belåning av värdepapper på kapitalförsäkring efter årsskiftet. De politiker Nordnet varit i kontakt med säger att det inte finns något beslut om att kapitalförsäkring inte ska omfattas – men att lagen är upp till branschen själv att tolka.

- En ofullständigt skriven lag skapar stor osäkerhet för spararna. Tyvärr måste man vara beredd på att byta sparform för att vara helt säker på att få fortsatt ränteavdrag, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt.

När regeringen meddelade att värdepappersbelåning fortsatt ska omfattas av ränteavdraget jublade många sparare. Men lagtexten tar inte uttryckligen sikte på situationen när säkerheten formellt utgörs av själva kapitalförsäkringen, och inte de underliggande värdepapperna, vilket är fallet för de kunder som använder belåning och har valt denna sparform. En osäkerhet har därför uppstått i hur lagtexten ska tolkas. Kommer värdepappersbelåning på kapitalförsäkring fortsatt omfattas av ränteavdrag – eller kommer avdraget trappas ned till 50 procent efter årsskiftet för att 2026 slopas helt?

Nordnet har tillfrågat samtliga partiers ekonomisk-politiska talespersoner om deras uppfattning kring fortsatt ränteavdrag för belåning av aktier och fonder inom ramen för en kapitalförsäkring. Svar har erhållits av Liberalerna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har inte svarat.

Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna:

- Min ingång i detta är att vi inte har fattat något aktivt beslut om att kapitalförsäkringar inte ska ingå. Men det kom tyvärr inte in några påpekanden om detta i remissförfarandet, säger hon i en kommentar till Nordnet.

Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna:

- Den allmänna ingången är att ett värdepapper ska ses som samma säkerhet oavsett sparform. Vi är överens om att ISK och kapitalförsäkring ska betraktas lika, och vi hoppas att detta kan redas ut rent lagtekniskt.

Martin Ådahl, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet:

- Kapitalförsäkring borde likabehandlas med ISK och vi hoppas verkligen inte att det var regeringens avsikt att skapa otydligheter i detta för sparare av olika slag. Dessutom har vi synpunkter på propositionen i övrigt vad gäller hanteringen av onoterade värdepapper.

Janine Alm Ericson, Miljöpartiets talesperson i ekonomiska frågor:

- Miljöpartiet var emot den här förändringen i ränteavdraget från början, för lån som redan tagits. När den nu ändå genomförs av regeringen så är det olyckligt om den också skulle innebära att det blir olika regler för olika sparformer.

Hans Eklind, ekonomisk-politisk talesperson för Kristdemokraterna, är sparsmakad i sin kommentar:

- Det här är tekniska frågor som jag tror bäst besvaras av Finansdepartementet.

Från Finansdepartementet lämnas följande kommentar från finansmarknadsminister Niklas Wykmans presskontakt Victoria Ericsson:

- Rätten till avdrag utgår inte från vilket sätt den enskilde äger de belånade instrumenten. Om ränta ska dras av vid belåning av innehav av värdepapper i en viss kapitalförsäkring är i slutändan något som rättstillämpningen och de berörda aktörerna kommer att behöva besvara.

Nordnet har tillsammans med Avanza skickat en skriftlig fråga till Skatteverket med begäran om svar på hur lagtexten ska tolkas. Svar kommer dock inte att kunna erhållas innan årsskiftet, vilket gör att osäkerheten kommer att bestå även efter den nya lagen har trätt i kraft.

Nordnets sparekonom Frida Bratt kommenterar:

- Det verkar inte ha funnits någon som helst avsikt från de politiker som ligger bakom den nya lagen att olika sparformer ska behandlas olika när det gäller ränteavdrag för belåning. Politikernas uppfattning är att det är säkerheten i sig själv som är avgörande, i det här fallet aktier och fonder, och inte på vilken kontotyp säkerheten förvaras. Även de oppositionspartier vi har varit i kontakt med är av uppfattningen att typ av säkerhet och inte sparform ska styra frågan om ränteavdrag. Lagstiftarens intention är en viktig faktor att ta hänsyn till när en lag ska tolkas, och Skatteverket bör ta hänsyn till politikernas samlade uppfattning när man gör sin bedömning av hur lagen ska tillämpas i praktiken, säger Frida Bratt.

I dagsläget kan sparare som önskar använda sig av belåning använda tre typer av konton – vanlig depå, investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring. På de två förstnämnda kontotyperna används värdepappren som säkerhet, medan säkerheten i det tredje fallet formellt anses utgöras av själva kapitalförsäkringen. De sparare som har avtal om värdepappersbelåning på kapitalförsäkring kan alltså behöva byta till ISK eller depå för att vara säkra på att få fortsatt skatteavdrag för sina ränteutgifter.

- Att det inom kort träder en lag i kraft som är otydligt skriven skapar stor osäkerhet för såväl spararna som hela branschen. Spararna kan förstås lämna sin kapitalförsäkring och byta till ISK, men det är en krånglig åtgärd där bytet i sig själv kan leda till negativa skattekonsekvenser och kursförluster, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

För mer information, kontakta:
Frida Bratt, sparekonom Nordnet, 076 495 92 12
E-post: frida.bratt@nordnet.se
Twitter: @fridanordnet

Nordnet är en ledande nordisk digital plattform för sparande och investeringar. Genom innovation, enkelhet och transparens utmanar vi traditionella strukturer och ger privata sparare tillgång till samma information, verktyg och service som professionella investerare. Besök oss på www.nordnetab.com, www.nordnet.se, www.nordnet.no, www.nordnet.dk eller www.nordnet.fi.