Planerad reglering skulle påverka huvudstadens bostadsmarknad – i Helsingfors kunde en medelinkomst räcka till 70 kvadratmeter, i Vasa till över 120
De planerade skuldreglerna skulle inverka kraftigast på bostadsmarknaden i huvudstadsregionen, där bostadspriserna i förhållande till den allmänna lönenivån är klart högre än i övriga Finland.
Finansministeriets arbetsgrupp offentliggjorde i oktober metoder för att begränsa hushållens skuldsättning. En del av den planerade regleringen, till exempel maximal skuldkvot och maximal återbetalningstid, ansluter sig till bolån. Enligt arbetsgruppens förslag skulle ett hushålls skulder få uppgå högst till 4,5 gånger hushållets bruttoinkomster. Återbetalningstiden för en bostadskredit skulle få vara högst 25 år.
OP räknade ut hur stor bostad man kunde få för 4,5-faldiga bruttoinkomster på den fria marknaden på olika håll i Finland, om hela priset för bostaden skulle täckas med lån.
Om regleringen realiseras som planerat, skulle det påverka bostadsmarknaden särskilt i huvudstadsregionen. Trots att bostäderna i Helsingfors är klart dyrare än på övriga håll i Finland, är inte bruttoinkomsterna i samma förhållande större än i resten av landet. I fjol kostade gamla aktiebostäder i Helsingfors över 4 200 euro per kvadratmeter och till exempel i Tohmajärvi bara cirka 500 euro per kvadratmeter. Medelinkomsten i Helsingfors är ändå inte åtta gånger så stor som i Tohmajärvi.
Om den maximala skuldkvoten realiseras i enlighet med förslaget, skulle det maximala lånet för ett hushåll med medelinkomst i Helsingfors räcka till en medeldyr bostad på 68 kvadrat enligt förfjolårets uppgifter. Ett hushåll i Vasa, Villmanstrand eller Lahtis kunde däremot få en medeldyr bostad på cirka 120 kvadrat för sin medelinkomst. I Esbo, Åbo och Vanda skulle hushållets medelinkomst räcka till en cirka 100 kvadratmeter stor medeldyr bostad.
Även om regleringen realiseras som planerat, skulle den sannolikt inte leda till några snabba förändringar på bostadsmarknaden. Konsekvenserna kunde ändå märkas till exempel för dem som köper sin första bostad. Enligt Statistikcentralens uppgifter har antalet köpare av första bostad minskat med över en tredjedel på tio år. Den planerade regleringen kunde ytterligare minska antalet köpare av första bostad.
– Bostadsmarknaden skulle inte lamslås ens i Helsingfors, men vissa måttliga effekter kunde den föreslagna regleringen få om den realiseras. Efterfrågan på små bostäder kunde till exempel minska bland köparna av första bostad, om det blir svårare att få lån. Framför allt unga köpare har i snitt mindre inkomster än andra. Det här skulle märkas särskilt på de dyrare bostadsmarknaderna i tillväxtcentra. Också hushåll med en person skulle påverkas, eftersom priset per kvadrat i små bostäder är högt, säger OP:s ekonom Joona Widgrén.
Kalkylerna har utgått från att hela bostadspriset betalas med lån, även om en del i verkligheten betalas till exempel med besparingar. Enligt planen ska också övriga skulder än bolånet beaktas i den maximala skuldkvoten.
Den slutliga utformningen av regleringen kring skuldsättningen klarnar senare. Finansministeriets förslag är nu under en remissbehandling som ska vara klar i november.
Hela bostadsmarknadsöversikten kan läsas här (på finska): https://www.op.fi/op-gruppen/medier/rapporter-och-publikationer/konjunkturprognoser
Ytterligare information och intervjubegäran:
OP:s kommunikation, tfn 050 5239904, viestinta@op.fi
OP Helsingfors är en kooperativ bank med full service i huvudstadsregionen. Banken har cirka 400 000 kunder av vilka mer än 200 000 är ägarkunder. Banken har cirka 600 anställda som betjänar kunder i Helsingfors, Esbo och Vanda. OP Helsingfors har 13 kontor för privatkunder, av vilka sex erbjuder kontanttjänster.