Så här kan skolor minska självmorden radikalt
I Miami har självmorden bland ungdomar minskat med nästan 100 procent på 20 år. En storsatsning på kuratorer, skolpersonal som regelbundet tränas i att se varningstecken och snabb hjälp som sedan följs upp, har lett till att staden antagligen har färre självmord än någon annan stad i väst menar författaren Alfred Skogberg
Genom att storsatsa på kuratorer som undervisar i livskunskap under hela skoltiden får barn i Miami lära sig att lösa en del av de livsproblem de förr eller senare råkar ut för. Dessutom vet de till vem de kan vända sig, när de behöver det. All skolpersonal tränas regelbundet i att se varningstecken på när barn och ungdomar mår dåligt. Om någon misstänker att en elev behöver hjälp kallas omedelbart på kuratorn som gör en utvärdering. Enskilda samtal eller gruppsamtal kan erbjudas och vid behov går man vidare och använder sig av samhällets övriga resurser. Hjälpen följs upp och när eleven ska tillbaka till skolan får hen en kontaktperson och slussas i varsam takt tillbaks till skolan.
– Metoden gör det enkelt att hitta de elever som är sårbara och ge dem omedelbar hjälp som sedan följs upp, därför har självmorden minskat radikalt, säger Alfred Skogberg, författare till boken När någon tar sitt liv – tragedierna vi kan förhindra som nyligen kommit ut på Ordfront förlag.
Sedan 1989 har självmorden bland ungdomar i Miami minskat från 8 per 100 000 elever till 0 vissa år. Motsvarande siffror för Sverige är ungefär 10 självmord per 100 000 elever.
– Det som de gjort i Miami skulle vi kunna göra i Sverige, säger Alfred Skogberg.
Om en skolelev tar sitt liv åker ett kristeam med olika specialister ut till skolan den dag de får reda på vad som hänt. De möter först dem som eventuellt har sett självmordet och dem som stod personen närmast. Därefter talar de med den avlidnas vänner och med skolpersonalen. Kristeamet identifierar också ungdomar som tidigare har försökt ta sitt liv och även sådana som har talat om att göra det. Eftersom information sparas kan kristeamet lätt få kontakt med dessa.
– Risken för ett så kallat copy cat-suicid är förhöjd hos vänner till den som dött. Därför är det av största vikt att de snarast identifieras och får akut stöd, säger Alfred Skogberg
Kristeamet tar också kontakt med elevernas föräldrar och berättar vad som inträffat. Individuell terapi och gruppterapi ordnas. Specialisterna stannar tills situationen är under kontroll.
– Eftersom Miami-modellen har fått ner självmorden till näst intill noll måste vi på allvar diskutera och debattera om inte vi också bör införa en liknande modell här i Sverige. Eftersom fler än en tonåring i veckan tar sitt liv i Sverige är behovet akut, säger Alfred Skogberg.
Om detta och mycket mer kan man läsa i Alfred Skogbergs bok När någon tar sitt liv – tragedierna vi kan förhindra, utgiven på Ordfront förlag i maj 2012.
Kontakt: Alfred Skogberg, tel 070 746 29 96. E-post: skogberg@hotmail.com
Taggar: