Så kan polisen bidra till att minska självmorden

Polisen har ypperliga möjligheter att samla in statistik kring de som tar sitt liv. Men trots att viljan finns saknas verktyget. Reportage- och debattboken När någon tar sitt liv – tragedierna vi kan förhindra, visar på flera metoder som kan användas för att rädda många av de 1500 svenskar som varje år tar sitt liv.

Polisen träffar ofta efterlevande till någon som har tagit sitt liv. Därmed finns ett gyllene tillfälle att ta reda på mer om det som inträffat. Led personen av en depression? Hade hen tidigare försökt att ta sitt liv? Vilken metod användes? Var exakt tog personen sitt liv?
– Genom att sammanställa dessa uppgifter i en databas skulle ovärderlig information kunna samlas in och slutsatser skulle kunna dras, exempelvis om flera personer inom ett geografiskt område tagit sitt liv under en kortare tid, eller om det pågår en så kallad suicidsmitta, säger Alfred Skogberg, författare till boken När någon tar sitt liv – tragedierna vi kan förhindra.

Men det finns ingen databas att sammanställa informationen i. Och eftersom det inte är olagligt att ta sitt liv är det inte polisens uppdrag att hjälpa till med kunskapsspridningen. Och därmed kommer viktig information inte samhället till del och självmorden kan fortsätta.

Eftersom 2-3 procent av alla suicid smittar är det viktigt att ha dagsaktuell statistik om var självmord inträffar, i dag kan statistiken släpa efter med flera år. På vissa platser tar många sitt liv varje år, exempelvis på vissa broar eller järnvägsspår.
– Om flera personer tar sitt liv på samma plats bör det föranleda extra bevakning på området och staket eller andra hinder bör snarast sättas upp. Men ska slutsatser om en eventuell smitta kunna dras krävs dagsaktuell information, säger Alfred Skogberg.

Polisen i Jönköping arbetar med dagsaktuell statistik och samarbetar tätt med blåljusmyndigheterna i området. Eftersom polisen inte alltid befinner sig närmast en person som står i begrepp att ta sitt liv har räddningsverkets personal tränats i hur man kan prata med självmordsnära. Eftersom räddningsverkets personal finns spridd över en större yta är det sannolikt att den personalen snabbare hinner fram till någon som är på väg att ta sitt liv. Och därigenom kan många liv räddas.

Statistiskt sätt tar ungefär 16/100 000 svenskar sitt liv. Om man räknar med att det finns 20 000 poliser i Sverige borde ungefär 3 om året ta sitt liv. Men inte ens polisen själv vet hur många inom kåren som tar sitt liv. Poliser har dessutom tillgång till vapen, något som är en riskindikator för självmord. Men dessa fakta har inte fått polismyndigheterna att titta närmare på hur många av deras anställda som tar sitt liv.
– Självmord är ett oerhört stort samhällsproblem som i stor utsträckning kan förebyggas om man ser igenom myterna och använder sig av de metoder som fungerar. Det gäller även inom polismyndigheterna. Problemet är att så många vet så lite om hur stort problemet är, och inte minst vad polisen kan göra för att minska självmorden, säger Alfred Skogberg.

Om detta och mycket mer berättar författaren i boken När någon tar sitt liv – tragedierna vi kan förhindra, utgiven på Ordfront förlag.

Kontakt: Alfred Skogberg, tel 070 746 29 96. E-post: skogberg@hotmail.com

Taggar: