Behöver Sverige ett nytt pensionssystem?
Det allmänna pensionssystemets olika delar har på senare år förändrats och blivit fler. De motsäger även varandra och träffar inte heller alltid de grupper som är önskvärt. Pensionsmyndigheten menar att det finns goda skäl för regeringen att tillsätta en utredning för att utvärdera systemet och ge förslag på förbättringar.
– I vår nya rapport Ett nytt pensionssystem? ges en övergripande beskrivning av det nuvarande pensionssystemets utveckling. Rapporten presenterar även alternativ till dagens system. Syftet är att bidra med underlag för en diskussion om vägval. Det finns goda skäl för att i en offentlig utredning utvärdera dagens pensionssystem, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.
Livsinkomstprincipen styr mindre än det var tänkt
I rapporten pekar Pensionsmyndigheten på att inkomsterna under livet, livsinkomstprincipen, bestämmer pensionens storlek i mindre utsträckning än vad som var tänkt från början. Ser man till hela den allmänna pensionen är det stora grupper som omfattas av ett system som påminner om ett folkpensionssystem, det vill säga samma pension för alla, snarare än ett system som grundar sig på inkomster.
– En grundläggande princip när pensionssystemet skapades var att livsinkomsten skulle styra pensionens storlek. Men de förändringar som införts på senare år har lett till att Sverige i praktiken har ett pensionssystem som för en stor grupp ger en likartad inkomst från det allmänna pensionssystemet oavsett inkomster under livet. År 2020 hade drygt 3 av 10 pensionärer någon skattefinansierad pensionsförmån. Nu är denna andel 7 av 10 pensionärer. Eftersom teori och praktik nu skiljer sig så markant finns det skäl att utreda pensionssystemet, säger Ole Settergren.
Seminarium om pensionssystemets framtid
För att bidra till diskussionen om pensionssystemet ordnar Pensionsmyndigheten idag den 29 mars seminariet Behöver Sverige ett nytt pensionssystem? Hur får vi ett pensionssystem som är långsiktigt hållbart och förutsägbart både för individen och samhället? Bör livsinkomstprincipen återfå sin tidigare betydelse eller bör Sverige frångå livsinkomstprincipen och i högre grad utgå från fördelningspolitik i utformningen av det allmänna pensionssystemet?
Medverkande:
- Nicolas Barr, professor i offentlig ekonomi, London School of Economics
- Annika Sundén, docent i nationalekonomi
- Joakim Palme, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet
- Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys
- Therese Svanström, ordförande TCO
- Anna Pettersson Westerberg, statssekreterare hos äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje
- Monica Zettervall, pensionsexpert, Pensionsmyndigheten
- Ole Settergren, analyschef, Pensionsmyndigheten
- Kajsa Möller, vikarierande generaldirektör, Pensionsmyndigheten
- Moderator: Åsa Julin
Välkommen att följa seminariet online onsdag den 29 mars klockan 08.30:
https://play.quickchannel.com/play/ai79093
Rapporten Ett nytt pensionssystem?
För vidare information
Johan Andersson, pressekreterare, 072-210 21 63
Pressjour, kvällar helger: 010-454 30 00
Pensionsmyndigheten ansvarar för den allmänna pensionen och informerar om hela pensionen. Varje år betalar vi ut cirka 378 miljarder kronor till 2,3 miljoner pensionärer, genomför cirka 880 000 fondbyten och skickar ut 8 miljoner orange kuvert. Vi är drygt 1 600 medarbetare på 8 orter.
Vi gör pensioner enklare.
Pressrum med korta pensionsfakta och bildbank: www.pensionsmyndigheten.se/nyheter-och-press
Pensionsmyndigheten på Twitter: www.twitter.com/Pensionsmynd
Kontorsväxel: 0771-771 771
Postadress: Pensionsmyndigheten, Box 38190, 100 64 STOCKHOLM
Besöksadress i Stockholm: Hornsgatan 168 (gårdshuset)
Kundservice: 0771-776 776, e-post via webben eller www.facebook.com/fragaompension
Taggar: