Februariprognosen för inkomstpension och pensionsrelaterade förmåner

Report this content

Pensionsmyndigheten lämnar i dag till regeringen februariprognosen över utvecklingen av inkomstpensionen och pensionsrelaterade förmåner för de närmaste fem åren.

– Jämfört med den prognos som lämnades i januari beräknas inkomstpensionerna för år 2015–2016 få en högre uppräkning. Det beror på att balanstalet blev högre jämfört med tidigare prognos. Intjänadetiden för 2012 blev högre jämfört med prognosen i föregående anslagsuppföljning och det har en höjande effekt på balanstalet, säger Ole Settergren, chef för analysavdelningen på Pensionsmyndigheten.

– Även för kommande år görs ett mer positivt antagande för intjänandetidens utveckling. Pensionsskulden för aktiva blev något lägre än enligt föregående prognos och har sänkts också vid framskrivningen.

I prognosen beräknas balanseringsperioden upphöra 2017 då balansindex är ikapp inkomstindex. Det är dock möjligt att det blir en ny balanseringsperiod 2018 eftersom balanstalet detta år beräknas bli något lägre än 1,0.

Prognos inkomst- och tilläggspensionen, i procent

2014* 2015 2016 2017 2018
Januariprognos –2,7 +1,3 +5,7 +4,9 +1,4
Februariprognos –2,7 +1,5 +6,0 +4,5 +1,8

*Fastställd indexering (omräkning), det är alltså ingen prognos

Pensionsmyndigheten ska fem gånger om året göra en prognos till regeringen för hur bland annat inkomstpensionerna utvecklas de närmaste åren. Detta i samband med att vi lämnar anslagsbelastning och prognos inom vårt ansvarsområde för kommande fem budgetår. Prognosen för indexeringens utveckling ändras från prognos till prognos. Omräkningen av inkomstpensionen, indexeringen, bestäms av balanstalet och inkomstindex.

Inkomstindex, balansindex och prisbasbelopp fastställs av regeringen i augusti varje år. Nivån på premiepensionen beror på fondvärdet i december varje år.

Indexeringsprognosernas träffsäkerhet – eller brist på träffsäkerhet – redovisas i diagramform. På den liggande axeln anges tidpunkten för när prognosen publicerades. Den vänstra punkten i kurvan visar den första prognosen för ett år som vanligtvis ligger fem år framåt i tiden. Perfekt träffsäkerhet skulle innebära helt raka horisontella streck. I augusti beräknas slutligt vad balansindex är för kommande år. Strecken i diagrammen är därför helt horisontella från augusti.

Fler diagram gällande olika prognosmått samt denna prognos finns på vår webbplats: www.pensionsmyndigheten.se/Anslagsbelastningar.html

– Prognosen för balansindex för 2016–2017 har successivt höjts under det senaste året till följd av bättre konjunktur, bland annat mer positiva antaganden om sysselsättning. Det har höjt prognosen för avgiftstillgången. AP-fondens fondkapital 2013 har ökat mer jämfört med prognosen vid början av året. Det har viss, men ganska svag, positiv effekt på balanstalet som ingår i balansindex. Prognosen för pensionsskulden har skrivits ned bland annat beroende på låg inflation. Detta har haft en stärkande effekt på inkomstpensionssystemets finansiella ställning och prognosen för balanstalen för 2016–2017 har därför höjts under det senaste året, säger Ole Settergren.

Omräkning inkomstpensionen sedan 2002, prognos från år 2015

– Hur det går med inkomstpensionen beror framför allt på hur många som jobbar och deras inkomster. Det viktigaste för pensionerna i Sverige på sikt är att tillräckligt många arbetar och att inkomsterna ökar, inte hur börsen går, säger Ole Settergren.

– För den egna allmänna pensionen är det viktigast att jobba vitt, jobba länge och ha tjänstepension, inte hur premiepensionen utvecklas.

För vidare information:

Ole Settergren, utvecklingschef, 0730–22 20 50

Mattias Bengtsson Byström, pressekreterare, 0736–27 53 83

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Dokument & länkar