Ny rapport: Vilka gynnas eller missgynnas av en höjd pensionsålder?

Drygt hälften av befolkningen skulle inte påverkas ekonomiskt av en höjd pensionsålder. Minst en fjärdedel skulle tjäna på en höjd pensionsålder medan som mest en fjärdedel istället skulle missgynnas. Det visar en genomgång som Pensionsmyndigheten gjort.

Vilka grupper skulle gynnas av en höjd pensionsålder – dvs. den nuvarande 65-årsgränsen inom socialförsäkringen och pensionssystemets grundtrygghet – och vilka skulle missgynnas? Den frågan har analytiker på Pensionsmyndigheten tittat närmare på i en ny rapport.

Svaret är: hälften av befolkningen påverkas inte alls, minst en fjärdedel skulle påverkas ekonomiskt positivt och som mest en fjärdedel skulle påverkas ekonomisk negativt.

Den grupp som inte påverkas alls är i de flesta fall medel - eller höginkomsttagare. Alla som har så bra inkomstgrundad pension att de inte har rätt till grundskyddet och som inte uppbär socialförsäkringsersättning före pensionen, påverkas inte av en höjd "pensionsålder". Dessa kan ta ut sin inkomstgrundande pension vid 65 år eller vid annan tidpunkt ändå, helt utan att pensionens storlek påverkas. Av de som inte berörs av höjningen av riktåldern är en större andel män än kvinnor.

En grupp som kommer att påverkas ekonomiskt positivt är de som åren innan 65-årsdagen erhåller någon typ av ersättning från socialförsäkringen.

– Den som har ersättning från socialförsäkringen före 65-årsdagen gynnas av en höjd pensionsålder. Detta eftersom deras ersättning före 65 år vanligen är högre jämfört med vad de sedan får i pension. De får också extra pensionsrätter för den tid som "pensionsåldern" höjs. Som minst skulle en fjärdedel av befolkningen påverkas ekonomiskt positivt av en höjd riktålder. Av de som påverkas positivt är det en större andel kvinnor, säger Ole Settegren, chef för analysavdelningen på Pensionsmyndigheten.

Ole Settergren, analyschef Pensionsmyndigheten.

Som mest påverkas en fjärdedel av befolkningen ekonomiskt negativt av en höjd riktålder. De som missgynnas är de som har låg lön eller som tar tidigt uttag av pension och som vid pensionering får garantipension och/eller bostadstillägg. Det kan handla om individer som inte kan eller vill arbeta vidare, men som trots det inte skulle få sjukpenning, arbetslöshetsersättning eller sjukersättning. De får enbart den inkomstgrundande pensionen fram till riktåldern och först därefter garantipension.

– De i denna grupp som har möjlighet att arbeta vidare när riktåldern höjs får dock en bättre ekonomisk situation. Vårt antagande är då att andelen som påverkas negativt ekonomiskt blir cirka 17 procent och att andelen som påverkas positivt ekonomiskt blir cirka 33 procent. Av de som missgynnas är det även i denna grupp en större andel kvinnor, fortsätter Ole Settergren.

Hur påverkas olika grupper av en höjd pensionsålder?

En annan fråga som diskuteras i rapporten är den lägsta ålder för när allmän pension kan tas ut, vilket i dagsläget är 61 år. Höjs den gränsen kommer det att vara negativt för de individer som av olika anledningar vill ta ut den då.

– Med den ökade medellivslängden minskar inkomstpensionen såvida inte den ålder då pension tas ut också höjs. Pensionsuttagsåldern behöver öka med cirka två tredjedelar av medellivslängdsökningen för att inte inkomst- eller premiepensionen ska minska. Hittills har inte medelpensioneringsåldern ökat, den har snarare haft en svagt sjunkande tendens. Om riktåldern höjs innebär det högre medelpensioneringsålder och det leder till högre genomsnittliga pensioner, avslutar Ole Settergren.

För mer information:
Ole Settergren, analyschef, 073-022 20 50
Jimmy Larsson Hagberg, pressekreterare, 072-210 22 87