Ny vägledning om eget sparande till pension
Har du tankar om att börja spara själv till din pension? Nu finns en konsumentvägledning från Pensionsmyndigheten både för dig som funderar på om du behöver ett eget sparande till pensionen och för dig som bestämt dig för att spara själv.
Pensionen kommer ofta från olika håll. Utöver allmän pension från staten har de flesta även tjänstepension via sin arbetsgivare. Den som vill kan också spara privat. Särskilt viktigt är detta för egna företagare eller personer som saknar tjänstepension via sin anställning. Men det är långt ifrån alla där ett eget sparande till pensionen är det bästa alternativet.
– Vårt generella tips är att du, innan du börjar spara privat, loggar in och gör en prognos på pensionsmyndigheten.se. Därefter kan du, och bara du, bestämma om du behöver spara eller kanske jobba längre för att få den pension du anser dig behöva, säger Marcus Lindenius, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.
Ny konsumentvägledning
Den nya vägledning om eget sparande till pension som Pensionsmyndigheten tagit fram går både igenom vad du ska tänka på innan du fattar beslut om att börja pensionsspara – och vad du ska tänka på om du väljer att göra det.
– Det finns flera alternativ för att påverka sin pension. Viktigast är att arbeta så många år som möjligt och ha en tjänstepension via sin anställning. Om man inte har tjänstepension via sin anställning bör man försöka spara motsvarande belopp som sätts in av arbetsgivaren. Att arbeta längre innebär för de flesta också att pensionen ökar, säger Inger Söderbom, analytiker på Pensionsmyndigheten som tagit fram vägledningen.
Att jobba längre ger ofta mer
Den genomsnittliga lönen för den som arbetade heltid 2016 var enligt Medlingsinstitutet cirka 33 000 kronor. Att jobba ett år till och gå i pension vid 66 års ålder kan för en person som tjänar 33 000 kronor i månaden betyda cirka 2 300 kronor mer i pension före skatt per månad. För att få samma belopp i pension före skatt under resten av livet från ett eget sparande behövs ett månadssparande cirka 620 kronor per månad i 30 år, cirka 1 600 kronor per månad i 20 år eller drygt 3 900 kronor per månad i 10 år.
– Även om du sparar många hundralappar i månaden i flera decennier, så kommer det du sparat ihop att utgöra den minsta delen av din totala framtida pension. Det spelar också roll om du väljer ett livsvarigt tillskott till pensionen, eller tar ut det du sparat under kortare tid, fortsätter Inger Söderbom.
Diagrammet nedan visar pension i kronor per månad vid 65 års ålder för en person som är född 1970 och har 33 000 kronor i månadslön samt sparat privat 500 kronor i månaden under 30 år.*)
Diagrammet nedan visar extra tillskott till pensionen per månad i fem år eller livsvarigt om man sparar 500 kronor i månaden under 30, 20 eller 10 år och tar ut pension vid 65 års ålder.
Olika sparformer för olika situationer
För den som har tjänstepension är sparande på investeringssparkonto (ISK) ett alternativ för långsiktigt sparande. Ett annat alternativ är en kapitalförsäkring om du är i behov av försäkringsskydd och beredd att betala för det.
Om du inte har tjänstepension får du spara avdragsgillt. I det fallet är ett individuellt pensionssparande (IPS) ett alternativ för långsiktigt sparande. Ett annat alternativ är en privat pensionsförsäkring om du är i behov av försäkringsskydd och beredd att betala för det.
– Om du har tjänstepension och tjänar mer än 42 000 kronor i månaden kan löneväxling vara ett alternativ för långsiktigt sparande. Har du bolån kan ett annat alternativ vara att kombinera långsiktigt sparande med en löpande amortering på lånen, förklarar Inger Söderbom.
Pensionssparande ska vara långsiktigt
För dig som väljer att spara till din pension så är långsiktighet ett viktigt ledord. Oavsett vilken sparform du väljer är det därför viktigt att hålla koll på vad det kostar – pensionssparande är och ska vara långsiktigt och är kostnaden för hög kommer det på sikt att äta upp en stor del av det du sparat ihop.
– För ett långsiktigt sparande kan globala aktiefonder med låga avgifter, till exempel indexfonder, vara ett bra alternativ. Ett sådant sparande bör inte kosta mer än 0,40 procent per år i fondavgift, avslutar Marcus Lindenius.
*) Exemplet avser en person som är född 1970 och som började arbeta vid 23 års ålder. Personen antas 2018 ha en lön på 33 000 kronor per månad och löneutvecklingen antas följa inkomstutvecklingen för riket. Personen antas ha ett tjänstepensionsavtal inom avtalsområdet ITP-2 och går i pension vid 65 års ålder. Samtliga pensioner tas ut livsvarigt. Beräkningarna utgår från en årlig avkastning på framtida pensionskapital (premiepension, tjänstepension och eget pensionssparande) på 3,5 procent efter avgifter. För historisk avkastning används avkastningen på fonderna inom premiepensionen. Avgifterna antas vara 0,4 procent, inflationen antas vara 0 procent och inkomsttillväxten antas vara 1,8 procent. Beloppen är uttryckta i fasta priser för 2018 och före skatt. Beräkningarna utfördes i Typfallsmodellen version 3.4. Modellen är tillgänglig på Pensionsmyndighetens webbplats.
För vidare information
Inger Söderbom, analytiker, 072-210 22 98
Marcus Lindenius, pensionsexpert, 072-210 26 63
Jimmy Larsson Hagberg, pressekreterare, 072-210 22 87
Pressjour, kvällar helger:010-454 30 00
Pensionsmyndigheten ansvarar för den allmänna pensionen och informerar om hela pensionen. Varje år betalar vi ut drygt 300 miljarder kronor till 2,2 miljoner pensionärer, genomför drygt 800 000 fondbyten och skickar ut 7,3 miljoner orange kuvert. Vi är omkring 1 100 medarbetare på 8 orter. Vi gör pensioner enklare — för att alla ska kunna leva i nuet
Pressrum med korta pensionsfakta och bildbank: www.pensionsmyndigheten.se/nyheter-och-press
Pensionsmyndigheten på Twitter: www.twitter.com/Pensionsmynd
Kontorsväxel: 0771-771 771
Postadress: Pensionsmyndigheten, Box 38190, 100 64 STOCKHOLM
Besöksadress i Stockholm: Hornsgatan 168 (gårdshuset)
Kundservice: 0771-776 776, e-post via webben eller www.facebook.com/fragaompension
