Pensionsmyndigheten svarar på regeringsuppdrag om migration

Pensionsmyndigheten har på regeringens uppdrag analyserat hur dagens migration, och den förväntade framtida migrationen, påverkar grundskyddet i pensionssystemet. Myndigheten har nu redovisat uppdraget till regeringen. 

I regleringsbrevet för 2017 fick Pensionsmyndigheten i uppdrag från regeringen att redovisa migrationens effekt på pensionsnivåer och grundskyddet för äldre; garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Myndigheten har även uppdraget att följa, analysera och förmedla ålderspensionssystemets utveckling och effekter för enskilda och samhälle. 

Eftersom invandrarnas livsinkomster förväntas vara betydligt lägre än övrigas kommer deras inkomstgrundade pensioner att behövas fyllas ut med grundtrygghetsförmåner. Men då majoriteten av de som kommer hit som asylinvandrare är förhållandevis unga, kommer det att dröja länge innan utgiftsökningen slår igenom helt, säger Ole Settergren, analyschef Pensionsmyndigheten.

Huvuddelen av de invandrare som kommit till Sverige de senaste 30 åren har gjort det av asyl- eller anhörighetsskäl. På senare år har flertalet kommit från länder utanför Europa med låg eller medelhögt så kallat Human Development Index (HDI). HDI är ett mått som används av FN för att avspegla det aktuella landets välfärd utifrån landets bruttonationalinkomst, befolkningens förväntade medellivslängd samt utbildningsnivå. 

Bland dagens utrikesfödda från utomeuropeiska länder med låg eller medel HDI och som är 65 år eller äldre har idag omkring 80 procent antingen garantipension eller bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Om det historiska livsinkomst-mönstret kvarstår framgent bedöms den andelen att i stort sett ligga på liknande nivåer, säger Ole Settergren.

Framtida invandring till Sverige kommer enligt SCB:s prognos från mars 2017 att för 2017 uppgå till cirka 180 000 personer och om några år drygt 110 000 individer årligen. År 2060 kommer dagens utrikesfödda från länder utanför Europa med låg eller medel HDI och som har fyllt 65 år att vara som flest till antalet. Utgifterna för grundskyddet kommer därmed att succesivt öka fram till 2060 för att därefter avta.

Om deras livsinkomstmönster motsvarar dagens utrikesföddas så kommer statens utgifter för grundskydd till dessa i stort bero på antalet individer, säger Ole Settergren och tillägger: 

Det råder av naturliga skäl en stor osäkerhet i dessa beräkningar. En integration som lyckas bättre eller sämre och som därigenom ökar eller minskar berörda individers livsinkomster kan självklart få stor påverkan på statens utgifter för grundskyddet, avslutar Ole Settergren.

Bakgrund

I rapporten delas befolkningen i Sverige in i sju olika grupper utifrån vilken del av världen personen är född i. Länder utanför Europa har därutöver en ytterligare indelning utifrån landets Human Development Index (HDI) som ser till landets bruttonationalinkomst, befolkningens förväntade medellivslängd samt utbildningsnivå. 

1- Svenskfödda 

2- Norden 

3- EU utom norden

4- Övriga Europa förutom EU   

5- Länder utanför Europa med högt HDI

6- Länder utanför Europa med medel HDI

7- Länder utanför Europa med lågt HDI

Utgifterna för grundskyddet inkl. skatteutgiften till dagens utrikesfödda från landsgrupperna 6 och 7 beräknas 2060 att uppgå till cirka 22 miljarder kronor, uttryckt i dagens lönenivå. Det motsvarar cirka 0,4 procent av bruttonationalprodukten (BNP).

Per individ utgör det i medeltal 7 600 kronor per månad. Skyddet till de utrikesfödda från landsgrupperna 2-5 bedöms uppgå till nästan 10 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 2 000 kronor per person och månad. 

Motsvarande skydd för samtliga äldre oavsett om de har invandrat eller inte uppgår idag till omkring 43 miljarder kronor eller cirka 1 800 kronor per person och månad. Den senare utgiften bedöms öka till omkring 1 900 kr per person och månad år 2060 om pensionsåldern inte höjs eftersom den fortsatta livslängsökningen i annat fall förväntas minska inkomstrelaterade pensionerna vilket leder till ett ökat behov av grundskydd. 

För mer information:
Ole Settergren, analyschef, 073-022 20 50
Jimmy Larsson Hagberg, pressekreterare, 072-210 22 87
Pressjour, kvällar och helger, 010-454 30 00

Pensionsmyndigheten ansvarar för den allmänna pensionen och informerar om hela pensionen. Varje år betalar vi ut drygt 300 miljarder kronor till 2,1 miljoner pensionärer, genomför drygt 800 000 fondbyten och skickar ut 7,2 miljoner orange kuvert. Vi är omkring 1 100 medarbetare på 8 orter. Vi gör pensioner enklare — för att alla ska kunna leva i nuet

Pressrum med korta pensionsfakta och bildbank: www.pensionsmyndigheten.se/nyheter-och-press 
Pensionsmyndigheten på Twitter: www.twitter.com/Pensionsmynd
Kontorsväxel: 0771-771 771
Postadress: Pensionsmyndigheten, Box 38190, 100 64  STOCKHOLM
Besöksadress i Stockholm: Hornsgatan 168 (gårdshuset)
Kundservice: 0771-776 776, e-post via webben eller www.facebook.com/fragaompension

Om oss

Pensionsmyndighetens uppdrag är att administrera och betala ut den allmänna pensionen, men också att ge såväl generell som individuell information om pensionen. www.pensionsmyndigheten.se

Prenumerera

Citat

Eftersom invandrarnas livsinkomster förväntas vara betydligt lägre än övrigas kommer deras inkomstgrundade pensioner att behövas fyllas ut med grundtrygghetsförmåner. Men då majoriteten av de som kommer hit som asylinvandrare är förhållandevis unga, kommer det att dröja länge innan utgiftsökningen slår igenom helt
Ole Settergren, analyschef Pensionsmyndigheten
Det råder av naturliga skäl en stor osäkerhet i dessa beräkningar. En integration som lyckas bättre eller sämre och som därigenom ökar eller minskar berörda individers livsinkomster kan självklart få stor påverkan på statens utgifter för grundskyddet
Ole Settergren, analyschef Pensionsmyndigheten