Ytterligare sänkt prognos för inkomstpensionen 2014

Prognosen för inkomstpensionen 2014 sänks ytterligare till minus 2,2 procent i anslagsbelastningen för de kommande fyra åren som Pensionsmyndigheten i dag lämnar till regeringen. Orsaken är att den pensionsgrundande inkomsten för 2011 blev lägre än vad Konjunkturinstitutet tidigare räknat med. På måndag 25/2 kl 10–11 inbjuds journalister till pressträff om förslaget om nya beräkningsregler för indexeringen av inkomstpensionen, se nedan.

– Jämfört med för en månad sedan finns nu utfall på genomsnittlig pensionsgrundande inkomst för 2011. Utfallet blev lägre jämfört med Konjunkturinstitutets tidigare prognos. Inkomstindex har därför sänkts och omräkningen av inkomstpensionen 2014 spås bli lägre jämfört med januariprognosen, säger Ole Settergren.

Balanstalet för 2014 blir preliminärt 0,9837. Det är något högre än vad som beräknades tidigare. För efterföljande år har prognosen för omräkningen av pensionen, indexeringen, höjts. Detta beror främst på en lägre pensionsskuld på grund av sänkningen av inkomstindex. Det har en höjande effekt på balanstalet. Prognosen för AP-fondens fondkapital har också höjts för åren 2013– 2017.

Förändring av prognosen av indexeringen av inkomst- och tilläggspensioner i förhållande till föregående prognos, i procent

*Fastställd omräkning, indexering, det är alltså ingen prognos

– Det viktigaste för pensionerna i Sverige på sikt är att tillräckligt många arbetar och att inkomsterna ökar, inte hur börsen går. För den egna pensionen är det viktigast att jobba vitt, jobba länge och ha tjänstepension, inte hur premiepensionen utvecklas, säger Ole Settergren, chef för pensionsutveckling på Pensionsmyndigheten.

Nästa prognos kommer omkring den 2 maj. Inkomstindex och balansindex som styr indexeringen för 2014 lämnas till regeringen 29 juli.

Delarna i prognosen och förändringarnas effekt i fasta priser

*Förändringen i prisbasbeloppet har använts som mått på inflationen.

Pensionsmyndigheten ska fem gånger om året göra en prognos till regeringen för hur bland annat inkomstpensionerna utvecklas de närmaste åren. Detta i samband med att vi lämnar anslagsbelastning och prognos inom vårt ansvarsområde för kommande fyra budgetår. Prognosen för utvecklingen av pensionerna ändras från prognos till prognos.

Omräkningen av inkomstpensionen, indexeringen, bestäms av balanstalet och inkomstindex. Många andra pensionsförmåner är knutna till prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet beräknas av SCB i juli varje år. Inkomstindex och balansindex beräknas av Pensionsmyndigheten senast den 10 augusti varje år. Nivån på premiepensionen beror på fondvärdet i december varje år.

Prognosen bygger på Konjunkturinstitutets bedömningar om den ekonomiska utvecklingen samt ett standardiserat antagande om värdeutvecklingen av AP-fondernas tillgångar.

Det som framför allt påverkar inkomstpensionens omräkning, indexering, är hur inkomsterna och sysselsättningen utvecklas i Sverige. Utveckling på börsen har viss men mindre betydelse för hur inkomstpensionen utvecklas.

Första-Fjärde samt Sjätte AP-fonden utgör omkring 11 procent av pensionssystemets tillgångar. I och med att drygt hälften av AP-fondernas tillgångar investerats i aktier är cirka 7 procent av tillgångarna i inkomstpensionen beroende av aktieutvecklingen.

Prognosen bifogas och finns på vår webb: www.pensionsmyndigheten.se/Anslagsbelastningar.html

Pressinbjudan nya beräkningsregler för indexeringen av inkomstpensionen

Datum: Måndag 25 februari

Tid: 10.00–11.00

Plats: Hornsgatan 168, våning fyra, entré från innergården.

Deltagare: Ole Settergren, chef för pensionsutveckling

Gärna föranmälan till mattias.bengtsson.bystrom@pensionsmyndigheten.se för smidigare inpassering i receptionen.

För vidare information:

Ole Settergren, chef för pensionsutveckling, 010–454 22 90

Mattias Bengtsson Byström, pressekreterare, 0736–27 53 83

Taggar: