Din julmat visar var du bor

Report this content

Julskinkan, köttbullarna, prinskorven och den inlagda sillen är självklara rätter på svenskars julbord. Men det finns en hel del variationer i landet vad vi äter: kålen är en självklarhet i de sydliga landskapen och i Stockholm och Norrland är den gravade laxen viktigare än i andra delar av landet.

Maten som vi äter på julafton är utan tvekan den mat på året som är mest tyngd av olika traditioner. När det dukas till julbord kan vi plocka fram rätter som vi annars inte brukar äta.

– Det är få andra tillfällen på året som vi äter t ex griljerad skinka, sylta och grynkorv, säger Mattias Axelsson gymnasielärare och traditionsexpert.

Presentbolaget frågar varje år hur man i Sverige ser på julens traditioner och mat och årets undersökning har också undersökt om det finns några regionala skillnader.

– Vi kan se flera intressanta regionala skillnader i undersökningen. I de södra landskapen (Halland, Blekinge och Skåne) är kålen mycket viktigare än andra delar. Hälften av de svarande i dessa landskap uppger att kålen måste finnas på julbordet, mot 27 procent i övriga landet.

Att kålen har ett så starkt fäste i södra Sverige beror på det var där kålen odlades historiskt och det är en stor höstgrönsak. I Halland äter man grönkålen som långkål medan man i Skåne/Blekinge snarare äter brunkål.

Vidare visar undersökningen att den gravade laxen är viktigare i Stockholm (54%) och Norrland (57%) än i landet i stort (45%). Lax i olika former på julbordet är en relativt ung tradition:

– När man läser äldra tidningar och receptböcker kan man se att laxen först blev en del av restaurangernas julbord på 1970-talet. Lax som julmat i hemman dyker upp först på 1990-talet, säger Mattias Axelsson.

Några som däremot ratar den gravade laxen och dessutom den inlagda sillen är örebroarna. I Örebro län är det bara 34% som ska ha gravad lax och 45% som ska ha inlagd sill (mot 56% för hela Sverige.

– Historiskt har de regionala skillnaderna varit mycket större än idag, menar Mattias Axelsson. Den julmat man åt var tydligt kopplad till det landskap man bodde. I Östergötland åt man bruna bönor och fläskkorv, på Gotland var det saffranspannkaka och i Ångermanland åt man blana, en blandning av vispad grädde och messmör.

Idag äter vi ganska mycket samma oavsett var i landet vi bor: köttbullarna, julskinkan och prinskorven finns med oavsett om julbordet dukas i Haparanda eller i Ystad.

Se tidigare pressmeddelande om svenskarnas matvanor kring jul.

 

Hör gärna av er om ni vill ha en expert som pratar om jultraditioner:

Mattias Axelsson

Telefon: 0736-423806

E-post: maxelson@gmail.com

https://www.mattias-axelsson.se/

 

För mer information och Presentbolagets undersökningen och detaljerad data, vänligen kontakta:

Fredrik Pallin, presskontakt, +46 708-114 115

fredrik@pallin.net

 

 

 

 

 

Prenumerera

Media

Media