Försämrad psykisk hälsa vid uppskjutna operationer pga av Covid
Patienternas mentala hälsa och livskvalitet försämrades mest trots att den försenade operationen riskerade att försämra den fysiska hälsan. Påverkan på de fysiska funktionerna var mindre framträdande.
Covid-19 som överbelastade sjukvårdssystemen i hela världen gjorde att sjukvården minskade operationer för att omfördela resurser till akutvård.
I Kanada uppskattas det skapat en 84 veckors eftersläpning av operationer på grund av den första vågen av covid-19.
Studier före pandemin tyder på att ökade kirurgiska väntetider kan bidra till sämre fysisk hälsa, ökad ångest, minskad social interaktion, sänkt arbetsförmåga och minskad övergripande livskvalitet.
Forskare i Kanada studerade patienter och familjer/vårdgivare till patienter i Alberta som fick sin operation försenad på grund av covid-19. Dessa djupintervjuades av specialtränade forskare.
Medelåldern för deltagarna var 47 år, där majoriteten var kvinnor med försenade operationer.
Den psykiska hälsan påverkades mer än den fysiska av en uppskjuten operation.
Patienternas mentala hälsa och livskvalitet försämrades mest trots att den försenade operationen riskerade att försämra den fysiska hälsan. Påverkan på de fysiska funktionerna var mindre framträdande.
De fysiska effekterna av att skjuta upp operationen har tidigare undersökts i andra studier och data visar att det bara har lett till minskad livslängd och försämrad livskvalitet.
Osäkerheten kring framtiden var det mest framträdande temat, som skapade psykisk ohälsa hos deltagarna. Att minimera osäkerheten visade sig vara det mest utmanande i samband med covid-19, eftersom pandemin i sig har varit extremt oförutsägbar.
”Detta visar behovet av snabb, personlig, och medkännande kommunikation för att lindra en del av stressen som pandemin orsakat genom vårdförseningar”, kommenterar David Grönte, överläkare i psykiatri verksam i Linköping