Nordiskt – om redaktionerna själva får välja

Report this content

En svensk kvinna med utomnordisk bakgrund förekommer ytterst sällan i nyhetsrapporteringen. Troligast får hon uttala sig i egenskap av civilperson – som vittne till ett brott eller någon som besvarar en enkätfråga.

– Svenskar med utomnordisk bakgrund utgör mer än en femtedel av Sveriges befolkning. Vår kompetens och våra historier räknas, och det behöver också synas i mediebevakningen, säger Rättviseförmedlingens ordförande Seher Yilmaz.

Resultatet i första delrapporten för Rättvisaren 2018 visar att 13,3 procent av dem som får uttala sig i svenska nyhetsmedier uppfattas ha utomnordisk bakgrund, en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med förra mätningen. Trendbrottet från 2017 håller i sig, men eftersom 21 procent av alla svenskar har utomnordisk bakgrund innebär resultatet ändå en tydlig underrepresentation.

Även om personer med utomnordisk bakgrund är underrepresenterade i stort, är de överrepresenterade bland dem som får uttala sig som civilpersoner i artiklar. Det vill säga – personer som råkade vara på plats eller blev vittne till något.

– Vi ser att det finns en tanke kring bredd i till exempel enklare texter som enkäter, vilket är bra. Men när det gäller att hitta experter och andra, verkar det vara betydligt svårare för redaktionerna – trots att vi på Rättviseförmedlingen varje dag visar att det går, säger Seher Yilmaz, och fortsätter:

– Det är dags att visa att vi svenskar med utomnordisk bakgrund är intresserade av olika saker, att våra kompetenser skiljer sig åt och att vi är kunniga inom olika områden. En medierapportering som inte gör det riskerar att bidra till en stereotyp bild av vem som är lämpad att göra vad, säger Seher Yilmaz.

Det är fjärde året som Rättviseförmedlingen släpper rapporten Rättvisaren, men för 2018 är tillvägagångssättet ett annat än tidigare. Förut har Rättviseförmedlingen släppt statistik för representationen i svenska nyhetsmedier gällande både kön och bakgrund samtidigt. I år fokuserar den första delrapporten enbart på representation utifrån bakgrund. Detta för att medierna sällan diskuterar eller lyfter den statistiken.

– Sverige har fler utmaningar än bara jämställdhet. Det är dags att vi slutar blunda för ojämlikhet i bredare bemärkelse, säger Seher Yilmaz.

Kontakt: Seher Yilmaz, tel: 073-677 36 16

Rättvisaren 2018 Del 1 i korthet:

• 13,3 procent av svenskarna som kommer till tals i svenska nyhetsmedier uppfattas ha utomnordisk bakgrund, jämfört med 13 procent i föregående rapport.

• Svenska medier har blivit bättre på att inkludera fler röster med utomnordisk bakgrund jämfört med tidigare.

• Svenskar med utomnordisk bakgrund är underrepresenterade i stort, men överrepresenterade bland dem som får uttala sig som civilpersoner i artiklar.

• Nyheter om ekonomi och näringsliv är den innehållskategori med sämst resultat vad gäller representation av personer med utomnordisk bakgrund. Endast 10,2 procent av dem som får komma till tals i dessa nyheter uppfattas ha utomnordisk bakgrund.

• Rättviseförmedlingen 2018 del 2, med resultat för representation utifrån kön släpps under hösten 2018.

Urval

Analysen innefattar 2475 slumpmässigt utvalda webbartiklar från 11 svenska nyhetssajter (publicerade varje månad från augusti 2017 till april 2018).

I studien ingår följande publikationer: Aftonbladet, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Metro, Nyheter 24, Svenska Dagbladet, Sveriges Radio (sr.se), Sveriges Television (svt.se/nyheter) och Sydsvenskan.

Om Rättviseförmedlingen

Rättviseförmedlingen är en partipolitiskt obunden stiftelse. Vår verksamhet går ut på att använda vårt nätverk av över 135 000 följare i sociala medier till att helt gratis bredda olika sammanhangs urvalslistor. Det kan exempelvis handla om att hitta kunniga paneldeltagare och talare till konferenser eller experter till tv-, radio och tidningar. Vi letar alltid efter dem som inte redan tillhör normen i det givna sammanhanget – de som våra uppdragsgivare har svårt att hitta på egen hand. Detta gör vi för att bredda, komplettera och utöka våra uppdragsgivares egna nätverk så att de får fler kompetenta personer att välja på.

Taggar:

Media

Media

Snabbfakta

Rättvisaren 2018 Del 1 i korthet: • 13,3 procent av svenskarna som kommer till tals i svenska nyhetsmedier uppfattas ha utomnordisk bakgrund, jämfört med 13 procent i föregående rapport. • Svenska medier har blivit bättre på att inkludera fler röster med utomnordisk bakgrund jämfört med tidigare. • Svenskar med utomnordisk bakgrund är underrepresenterade i stort, men överrepresenterade bland dem som får uttala sig som civilpersoner i artiklar. • Nyheter om ekonomi och näringsliv är den innehållskategori med sämst resultat vad gäller representation av personer med utomnordisk bakgrund. Endast 10,2 procent av dem som får komma till tals i dessa nyheter uppfattas ha utomnordisk bakgrund. • Rättviseförmedlingen 2018 del 2, med resultat för representation utifrån kön släpps under hösten 2018.
Twittra det här
Urval Analysen innefattar 2475 slumpmässigt utvalda webbartiklar från 11 svenska nyhetssajter (publicerade varje månad från augusti 2017 till april 2018). I studien ingår följande publikationer: Aftonbladet, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Metro, Nyheter 24, Svenska Dagbladet, Sveriges Radio (sr.se), Sveriges Television (svt.se/nyheter) och Sydsvenskan.
Twittra det här
Om Rättviseförmedlingen Rättviseförmedlingen är en partipolitiskt obunden stiftelse. Vår verksamhet går ut på att använda vårt nätverk av över 135 000 följare i sociala medier till att helt gratis bredda olika sammanhangs urvalslistor. Det kan exempelvis handla om att hitta kunniga paneldeltagare och talare till konferenser eller experter till tv-, radio och tidningar. Vi letar alltid efter dem som inte redan tillhör normen i det givna sammanhanget – de som våra uppdragsgivare har svårt att hitta på egen hand. Detta gör vi för att bredda, komplettera och utöka våra uppdragsgivares egna nätverk så att de får fler kompetenta personer att välja på.
Twittra det här