Minskat stöd till personer med funktionsnedsättning enligt ny statlig rapport

Report this content

En ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen visar att rätten till personlig assistans bedöms mer restriktivt sedan 2007 då Försäkringskassan började tillämpa nya riktlinjer. Av rapporten framgår också att Sverige är det enda av femton jämförda länder inom EU som mellan åren 2005 och 2009 konsekvent har minskat sina utgifter på funktionshinderområdet i förhållande till BNP.

- Samtidigt som det ofta talas om ökande kostnader noterar vi att Sverige utmärker sig genom att utgifterna på funktionshinderområdet trendmässigt minskar i förhållande till landets totala ekonomi. Det ger ett intressant perspektiv på den svenska debatten om ökande kostnader som ett problem, säger Henrik Petrén, förbundsjurist på Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU.

Rapporten är en del i ett regeringsuppdrag att ta fram underlag för, och bedöma orsakerna till, utfallet av Försäkringskassans beslut om assistansersättning. Uppdraget ska slutredovisas senast i oktober 2014.

- När det gäller besluten om personlig assistans bekräftar rapporten det vi har sett och lyft fram under hela den här perioden, nämligen att striktare behovsbedömningar har lett till fler indragningar och avslag. Eftersom detta har skett genom beslut av Försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna är det nu hög tid för våra politiker att förtydliga lagen om man inte godtar den här utvecklingen. Det är inte rimligt att vänta ytterligare två år, säger Henrik Petrén.

Enligt rapporten (2012:18) har det sedan 2007 skett flera förändringar. Antalet personer som nybeviljas assistansersättning har minskat med drygt en fjärdedel samtidigt som antalet avslag ökade med nästan 50 procent år 2008. Därefter har avslagen varit på en fortsatt hög nivå och Försäkringskassan avslår nu fler nya ansökningar om assistans än man beviljar. I förhållande till tidigare har det även skett relativt stora förändringar i hur många som får sin assistansersättning indragen vid en omprövning. Antalet personer som inte längre bedöms uppfylla kravet om mer än 20 timmars grundläggande behov har också ökat från år 2008 och framåt.

Henrik Petrén, förbundsjurist, 0708-89 75 44

RBU Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar - Ett rättvist samhälle och ett utvecklande liv för barn och unga med rörelsehinder. Läs mer på www.rbu.se

Taggar: