Några frågor kopplade till den aktuella elkrisen

tis, okt 25, 2022 10:00 CET

Den rådande situationen på elmarknaden, med extrema priser och varsel om frånkopplingar, kan ingen ha undgått. Det kommer vidare dagligen rapporter om företag som tvingas stänga och människor som behöver flytta till följd av prisbilden. Real reder ut vissa frågor kopplade till den aktuella elkrisen.

Bakgrund

Diskussionen om elmarknaden har gått så långt att man inte längre talar om var man kommer ifrån utan snarare vilket elområde man bor i. Norrlänningar talar således om att de bor i elområdena SE1 och SE2 och sörlänningar som invånare i elområde SE3 och SE4. Sverige har dock historiskt haft tillräckliga resurser i form av produktion och import för att under årets alla månader i vart fall kunna upprätthålla effektbalansen i elsystemet. Svenska kraftnät har därför aldrig behövt frånkoppla användare på grund av effektbrist.

Elmarknaden har emellertid påverkats noterbart av Rysslands invasion av Ukraina och frånfallet av rysk gas till den europeiska marknaden. Vidare påverkas den svenska marknaden ytterligare av att Ringhals 4 ligger nere. Nyligen har företrädare för Svenska kraftnät bekräftat att det finns en reell risk att användare i södra Sverige kan komma att kopplas bort från elnätet. Hur stor risken för frånkoppling är beror främst på utomhustemperaturen i södra Sverige under vintern och hur mycket el man lyckas spara. Nyligen kom rapporter om att elförbrukningen i södra Sverige minskat med över 20 procent jämfört med samma period förra året, så elpriserna och diskussionerna kring dessa verkar redan ha gett effekt på elkonsumtionen.

Vi går dock in en period med extrema elpriser och med risk för frånkopplingar. För att hantera denna situation kan t.ex. åtgärder så som ytterligare besparingar, nedstängningar och ransoneringar bli aktuella. I Tyskland, som på grund av sitt betydande gasberoende drabbats hårt, har regeringen bland annat vädjat till befolkningen att använda mindre varmvatten och sänka inomhustemperaturen. Det är inte osannolikt att liknande sker i Sverige. Den svenska regeringen har redan uppmanat myndigheterna att vida energibesparingsåtgärder. Elkrisen väcker därmed en del områdesintressanta frågor; hur kommer myndigheterna prioritera vid frånkopplingar, kan avbrott i el- och värmeleveranser eller höga elpriser utgöra force majeure och kan det komma regleringar som hanterar energibesparingar?

Vad gäller om det blir faktisk effektbrist – hur prioriterar myndigheterna?

Under en normal vinter är Sverige endast beroende av import under i genomsnitt 36 timmar för att upprätthålla effektbehovet. Det som kan hända i vinter är att när väl importbehovet uppstår så kan utbudet vara närmast obefintligt. Detta resulterar då i effektbrist och att frånkopplingar kan bli nödvändiga. Hur omfattande och hur länge en sådan frånkoppling skulle pågå är osäkert. Enligt Svenska kraftnäts beräkningar rör det sig om ett underskott om cirka 200–600 MW. Detta motsvarar som mest ca två procent av den totala elförbrukningen i Sverige. Sverige har en effektreserv i form av kondenskraft från Karlshamnsverket vilket kan ge stöd under perioder av underskott. Förra vintern skedde en aktivering av Karlshamnsverket på grund av effektbrist endast en gång (6 december 2021). I år har det dock redan varit i gång i stort sett kontinuerligt på grund av de höga elpriserna och det finns en stor risk att effektreserven kommer behöva utnyttjas i vinter.

Vid ett avkopplingsscenario väljer Svenska kraftnät ut i vilket geografiskt område det behöver göras en frånkoppling av elen, hur mycket el som ska frånkopplas och hur länge. För att avgöra hur frånkopplingen ska ske har Energimyndigheten tagit fram ett underlag för att identifiera och prioritera samhällsviktiga elanvändare. Av underlaget framgår att de elanvändare som ska prioriteras högst är de som har så stor betydelse för befolkningens liv, hälsa och samhällets funktionalitet samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter, i enlighet med målen för Sveriges säkerhet, att de inte bör kopplas från vid elbrist. Underlagen innefattar en prioriteringsskala mellan 1 och 8, där prioritetsklass 1 utgörs av akutsjukvård, akuttjänstgörande polis och räddningstjänst medan prioritetsklass 8 utgörs av boende och små till medelstora företag. Det ankommer dock på lokal nivå att, utifrån underlaget, prioritera och bestämma vilka som inte ska bli frånkopplade. Vid ett frånkopplingsscenario är det dock sannolikt att hushåll samt små och medelstora företag blir frånkopplade först. Det är därför relevant att företag i södra Sverige redan nu förbereder en handlingsplan för ett sådant scenario. När effektbristen är över sker tillkopplingen stegvis, vilket är en komplicerad process som kan ta många timmar.

Hyresrättsliga aspekter vid bristsituationer

Force majeure?

I de flesta lokalhyresförhållanden ankommer det på hyresvärden att tillhandahålla el och värme. Samtidigt föreskrivs i många avtal vilka temperaturer som ska hållas i lokalerna.

Utgångspunkten är alltid att avtal ska hållas. Ändrade förhållanden under löpande avtalsförhållande kan dock göra det mycket svårt eller omöjligt för en part att prestera. Skenande energipriser eller ett statligt beslut att stänga av elen för ett visst område kan kraftigt försvåra eller omöjliggöra för en hyresvärd att förse sina hyresgäster med el och värme. Rättsordningen tillhandahåller några verktyg för att hantera sådana oväntat ändrade förhållanden, som tillsammans går under benämningen force majeure.

Force majeure kan tillämpas genom en uttrycklig bestämmelse i ett avtal eller med grund i lagstadgade regler eller allmänna rättsprinciper. Fastighetsägarnas mall för lokalhyresavtal innehåller en force majeure-klausul till förmån för hyresvärden, så det kan antas att de flesta tecknade lokalhyresavtal innehåller en sådan klausul. Om det finns en force majeure-klausul i hyresavtalet besvaras frågorna om den aktuella situationen uppfyller bestämmelsens krav och vad det får för konsekvenser främst genom tolkning av avtalet och klausulen. I lag uppställs möjligheten att förändra innehållet i ett redan ingånget avtal om ett avtalsvillkor blivit oskäligt, men dessa regler tillämpas mycket restriktivt.

Frågan om force majeure ska leda till förändringar i avtalet eller parternas skyldigheter utgör i grund och botten en fråga om när rättsordningen bör bryta in i ett pågående avtalsförhållande för att omfördela riskerna mellan parterna. Även om force majeure som rättsinstitut saknar klara definitioner är tre aspekter av central betydelse. Händelsen som åberopas måste uppfylla vissa krav. Den ska vara utifrån kommande och vara allmänt omvälvande eller extrem. I force majeure-klausuler nämns ofta krig, upplopp, arbetsinställelse, blockad, eldsvåda, explosion och ingrepp av offentlig myndighet. I andra sammanhang nämns även naturkatastrofer, epidemier, större olyckor m.m. Frågan om vilka händelser som kan aktualisera force majeure bör tolkas restriktivt. Vidare ska hyresvärdens möjlighet att prestera beaktas. Händelsen ska göra det nästintill omöjligt att prestera enligt avtalet, även om motparten knappast kan kräva vilka uppoffringar som helst. Prisförändringar är normalt inte tillräckligt, och för konjunkturkänsliga varor lär det krävas extrema priser för att force majeure ska kunna bli aktuellt. En sista aspekt som bör beaktas är förutsebarheten. Här blir frågan om vilken tid som passerat från avtalsingående till prestationssvårigheten viktig. Har risken som förverkligats varit synlig för hyresvärden vid avtalsingåendet är det mindre troligt att force majeure skulle kunna förändra avtalet.

I slutändan bör en sammanvägning av de olika aspekterna göras för att besvara frågan om de förändrade förhållandena motiverar en ändring i ett redan ingånget avtal. Här kommer även hyresgästens situation vägas in, eftersom en förändring av avtalsinnehållet kommer innebära att hyresgästen i större utsträckning får bära en risk som enligt avtalet tillkommer hyresvärden. Här bör hyreslagens hyresgästskyddande funktion även beaktas, vilket kan göra det än svårare att förändra avtalet än vad som gäller för andra kontraktstyper. Sammantaget kan sägas att mycket starka skäl krävs för att force majeure ska inträda och förändra ett redan ingånget avtal.

Ett statligt beslut att stänga av elen för ett visst område under en viss tid bör anses utgöra force majeure, eftersom det är en utifrån kommande, oförutsebar och omvälvande åtgärd som gör det i princip omöjligt för en hyresvärd att prestera enligt avtalet. Det är betydligt mer osäkert om enbart höga elpriser skulle kunna motivera sådana förändringar i ett hyresavtal. Hyresvärdar bör därför inte i för stor utsträckning förlita sig på force majeure, utan i stället avtalsvägen se till att minimera sina risker för ökande energipriser.

Vad gäller för hyres- och bostadsrätter – finns det möjligheter till besparingar?

När det kommer till bostäder står uppvärmningen för en icke försumbar del av den totala energiförbrukningen. Kraven på en viss temperatur i bostadsutrymmen kommer från miljöbalken (1998:808) och Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus (FoHMFS 2014:17). Dessa råd föreskriver, något förenklat, att inomhustemperaturen inte bör understiga 20 grader, eftersom hänsyn tas till känsliga grupper. För det fall temperaturkraven inte efterlevs kan tillsynsmyndigheten meddela föreläggande förenat med vite för att tillse att reglerna efterlevs. Kraven på inomhustemperaturen är kopplade till den olägenhet och skada som ett dåligt inomhusklimat kan ge upphov till. Man kan dock fundera på om det läge Sverige befinner sig i just nu bör föranleda ett tillfälligt avsteg från dessa krav. I tidigare kristider, såsom under andra världskriget, vädjade staten om besparingar och att rumstemperaturen inte skulle överstiga 18 grader dagtid och än lägre temperaturer nattetid. Ett scenario man kan tänka sig är att lagstiftaren förordnar om ett tillfälligt undantag under de kallaste vintermånaderna, när risken för ett frånkopplingsscenario är som störst, som tillåter bl.a. hyresvärdar att sänka inomhustemperaturen något. Detta ensamt löser givetvis inte elkrisen, men varje åtgärd som bidrar till att minska elförbrukningen under de kommande energiintensiva månaderna hjälper.