Tidöavtalet och vinster i välfärden

Vinster i välfärden har länge varit ett hett politiskt ämne och är även en stor debatt i media. I samband med regeringsbildningen, ingicks det så kallade Tidöavtalet. Tidöavtalet sätter bland annat upp mål för hur friskolor ska bedrivas. Men hur är tanken att dessa mål ska regleras och fungera i praktiken?

Vinster i välfärden har under lång tid varit en viktig politisk fråga. Under förra valrörelsen ingicks januariavtalet som innebar att Socialdemokraterna inte skulle driva vidare frågan om förbud mot vinstdrivande skolor. När januariavtalet sedan föll, föreslog Socialdemokraterna återigen ett förbud mot vinstuttag i friskolor.

I samband med att ny regering har bildats och Tidöavtalet har ingåtts, kommer möjligen förutsättningarna för hur friskolor ska bedrivas att förändras. Tidöavtalet innebär bland annat:

• skärpt ägarprövning vid startande eller överlåtelse av friskola;
• krav på långsiktigt ägande av friskolor;
• krav på ekonomiska garantier för friskolans förpliktelser i syfte att skydda elevernas skolgång om skolans huvudman hamnar i ekonomiska trångmål;
• att vinstutdelning inte får förekomma under de första åren från att friskolan startades eller överläts;
• ny likvärdig skolpeng; och
• införande av sanktioner och utdelningsbegränsningar vid kvalitetsbrister i förhållande till transparenta kvalitetsnormer.

Återigen handlar diskussionen om att begränsa vinstutdelning för friskolor. Tidöavtalet ger dock inte mycket till vägledning för hur det ska gå till i praktiken. Små ledtrådar kan noteras, bland annat att hänsyn kan behöva tas till aktörernas bolagsstruktur för att uppnå syftet om att förhindra vinstutdelning. Därutöver anges i Tidöavtalet att sanktioner såsom vinstutdelningsbegränsningar kan införas för det fall friskolor uppvisar kvalitetsbrister i förhållande till ”transparenta kvalitetsnormer”. Vad dessa transparenta kvalitetsnormer ska omfatta är svårt att säga i nuläget men de kan innebära begränsningar för vinstutdelning även efter de första åren från det att friskolan startades eller överlåtits till ny ägare, under förutsättning att friskolan uppvisar sådana kvalitetsbrister.

Givet att diskussionen handlar om att begränsa vinstutdelning för friskolor som bedrivs i aktiebolag blir frågan om dessa begränsningar ens är förenliga med det grundlagsstadgade egendomsskyddet och näringsfriheten. Även om själva äganderätten till bolaget inte inskränks av begränsningar för vinstutdelning påverkas ändå rådigheten över egendomen. Införandet av vinstutdelningsbegränsningar kan även riskera att ha en negativ inverkan på friskolornas värdering.

Det föreslås även en ny likvärdig skolpeng, dvs det bidrag som skolor erhåller från hemkommunen. Enligt det gällande regelverket anges vilka poster som en hemkommun ska lämna bidrag för, bland annat kostnader för måltider, administration och lokalkostnader. Det kan även ges tilläggsbidrag, till exempel med anledning av socioekonomiska faktorer och för elever som behöver särskilt stöd. Det är emellertid varje enskild kommun som bestämmer de grunder under vilket bidrag ska ges. Detta kan medföra skillnader i storleken på de bidrag som en skola erhåller och bidragets storlek kan således skilja sig åt beroende på vilken kommun som skolan finns inom. Förslaget om att införa en nationellt bindande skolpengsnorm syftar till att förhindra detta och därmed öka likvärdigheten för skolor i hela Sverige. Detta kan tänkas påverka ägare av friskolor genom att den skolpeng som erhålls riskerar att bli lägre än nuvarande nivå.

Återigen är siktet inställt på att förhindra vinstutdelning i friskolor, om än inte lika omfattande som i Socialdemokraternas tidigare förslag. Det är dock fortsatt höljt i dunkel hur detta ska ske i praktiken.