Fortsatt stora skador på skogens fornlämningar

Jämfört med 2013 har skogsbrukets hänsyn till forn- och kulturlämningar förbättrats något. Men fortfarande påverkas eller skadas 41 procent av de inventerade forn- och kulturlämningarna i samband med skogsbruk. Det visar Riksantikvarieämbetets och Skogsstyrelsens årliga uppföljning.

Kalhygge i Tranås kommun. Foto: Rikard Sohlenius, Riksantikvarieämbetet, rättigheter förbehålles

Uppföljningen, som genomförs för tredje året i rad, är gjord på områden tre år efter att avverkning skett. Totalt har 367 avverkningar med drygt 950 forn- och kulturlämningar följts upp under 2014. Jämfört med 2013 har en viss förbättring skett, för 41 procent av de inventerade forn- och kulturlämningarna brister hänsynen jämfört med 48 procent 2013. Omkring en femtedel av de inventerade lämningarna är skadade eller grovt skadade, 2013 var motsvarande andel en fjärdedel.

Precis som tidigare år är de vanligaste orsakerna till skador på forn- och kulturlämningar körskador, avverkningsrester, plantering och markberedning. Markberedning är det som påverkar mest negativt – 73 procent av de inventerade forn- och kulturlämningar som utsatts för markberedning var skadade eller grovt skadade.

Sett över landet är det flest skador längs södra Norrlandskusten – i Västernorrland och Gävleborg är 40 respektive 30 procent av lämningarna skadade eller grovt skadade. Lägst andel skador är det i Svealand och sydöstra Sverige.

Skadorna ligger på en fortsatt oacceptabelt hög nivå. Ödeläggelsen är så omfattande att det är risk att viktiga perspektiv av vår gemensamma historia raderas ut för alltid, säger Lars Amréus, riksantikvarie, Riksantikvarieämbetet.

Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen har tagit fram förslag på åtgärder för att minska skadorna och arbetar nu i dialog med skogsbruket om hur dessa kan genomföras. Parallellt pågår ett annat projekt i Norr- och Västerbotten där skogsbruket genom åtgärder som utbildning, besök före och uppföljning efter markberedning har visat att skadorna kan minska markant. Om projektet fortsätter på den inslagna vägen bör positiva effekter synas i 2016 års uppföljning.

– Vi menar att alla dessa åtgärder kommer att leda till att vi i kommande uppföljningar ser positiva effekter. Klart är att samverkan och engagemang är en nyckel för att minska skadorna, säger Monika Stridsman, generaldirektör, Skogsstyrelsen.

Fakta: För att markägare och utförare ska ha möjlighet att ta den hänsyn som krävs till forn- och kulturlämningarna har uppföljningen skett på områden där lämningar var kända och registrerade vid tillfället för avverkning och markberedning. 
 
Rapporten finns att ladda ner på Skogsstyrelsens webbplats.

Kontakt:
AnnKristin Unander, kulturmiljöspecialist, Skogsstyrelsen, 0910–43 84 09
Anneli Sundkvist, utredare, Kulturmiljöavdelningen, Riksantikvarieämbetet, 08–5191 8043
Emil Schön, pressansvarig, Riksantikvarieämbetet, 08–5191 8007
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30

Riksantikvarieämbetet är en statlig myndighet som arbetar med kulturmiljö- och kulturarvsfrågor. www.raa.se

Taggar:

Om oss

Riksantikvarieämbetet är en statlig myndighet som arbetar med kulturmiljö- och kulturarvsfrågor.

Prenumerera

Media

Media

Citat

Skadorna ligger på en fortsatt oacceptabelt hög nivå. Ödeläggelsen är så omfattande att det är risk att viktiga perspektiv av vår gemensamma historia raderas ut för alltid.
Lars Amréus, riksantikvarie, Riksantikvarieämbetet.