Ny rapport: Så bidrar kulturarvet till en hållbar samhällsutveckling
I dagarna släpper Riksantikvarieämbetet en ny rapport som visar hur kulturarvet spelar en positiv roll i arbetet för en hållbar utveckling. I rapporten Räkna med kulturarvet går Riksantikvarieämbetet igenom hur kulturarvet påverkar såväl ekonomisk och miljömässig som social hållbarhet.
Kulturarvets betydelse för social sammanhållning är ett av de områden som rapporten undersökt. Foto: Peggy och Marco Lachmann-Anke (CC BY)
Kulturarvet bidrar med många värden i samhället och några av dem är möjliga att mäta. Som myndighet med nationellt ansvar för kulturarvet har Riksantikvarieämbetet här tagit sig an uppgiften att mäta och ge exempel på värden som kulturarvet bidrar med ur ekonomisk, miljömässig och social synvinkel. Resultatet publiceras denna vecka i rapporten Räkna med kulturarvet.
– Kulturarvet är exempelvis viktigt för företagande och turism, liksom för biologisk mångfald och social sammanhållning. Många centrala områden i samhällsutvecklingen gynnas av att kulturarvet bevaras, används och utvecklas, säger riksantikvarie Lars Amréus.
Ekonomiska värden:
Kulturmiljöer lockar turister. När historiska platser blir till besöksmål gynnas turistnäringen, men även kringverksamheter i form av hantverkare, landskapsvårdare, arkeologer och andra yrkesgrupper som arbetar med vård av byggnader, fornlämningar och landskap. Kulturhistoriska värden ökar dessutom värdet på fastigheter.
Miljömässiga värden:
Kultur och natur har varit sammanbundna genom århundraden och årtusenden. Skötseln av kulturmiljöer bidrar ofta väldigt positivt till den biologiska mångfalden. Kulturmiljöarbete handlar också om att vårda och återanvända snarare än att nyproducera. Detta innebär besparingar på material, råvaror och energi. Ibland kan dock ekologiska hänsyn och kulturmiljöhänsyn komma i konflikt med varandra. Då gäller det att hitta konstruktiva lösningar som tar hänsyn till olika värden.
Sociala värden:
Kulturarvets sociala värden är svåra att sätta siffror på. Det som kan mätas är människors upplevelser av tillhörighet och delaktighet. I en medborgarundersökning som Riksantikvarieämbetet genomfört framgår det tydligt att medborgarna tycker att kulturarvet är viktigt för att förstå sammanhang och känna delaktighet med andra människor. Att arbeta med kulturarvet på en praktisk nivå har också visat sig vara ett verktyg i integrationen.
Sammantaget bidrar kulturarvet med stora värden för samhället och kan vara användbart i arbetet med att uppnå en hållbar utveckling.
Kontakt:
Petter Frizén, projektledare för Räkna med kulturarvet, 08-5191 85 79
Emil Schön, pressansvarig: 08-5191 80 07
Riksantikvarieämbetet är en statlig myndighet som arbetar med kulturmiljö- och kulturarvsfrågor. www.raa.se
Taggar:
