Satsning på hjärteftervård kan rädda 200 liv

Bättre stöd till livsstilsförändringar kan förebygga 500 hjärtinfarkter och stroke och därmed rädda 200 liv varje år. Hjärt- och Lungsjukas Riskförbund kräver nu att de ansvariga för sjukvården satsar mer på eftervården av de som drabbats av hjärtinfarkt.

Hjärt- kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och svarar för nära 40 procent av alla dödsfall.

Varje år drabbas cirka 33 000 människor i Sverige av hjärtinfarkt. För tjugo år sedan ledde nästan var annan hjärtinfarkt till döden, i dag har den siffran mer än halverats.

Att allt färre antal människor dör i akut hjärtinfarkt beror till stor del på förbättrade metoder i det akuta omhändertagandet.

Den akuta sjukvården har blivit mycket duktig på att rädda infarktsdrabbade hjärtan. Inte minst har metoden med att snabbt öppna förträngda kärl genom ballongvidgning, PCI, förbättrat överlevnaden för människor som drabbats av hjärtinfarkt.

Efter det akuta omhändertagandet, efter en bypassoperation eller en ballongvidgning, väntar rehabilitering och återgång till det vanliga livet med allt av förändringar i sätt att leva som det innebär.

För att undvika att drabbas av en ny hjärtinfarkt är det framförallt fyra faktorer som är viktiga att man tar på allvar:

-        Blodtrycket.

-        Blodfetterna.

-        Rökstopp.

-        Fysisk motion.

De här är de fyra viktigaste riskfaktorerna. Har man kontroll på dem, så kan man halvera risken att drabbas av en ny infarkt.

Men trots att vi vet detta, så visar ny statistik från sjukvården att åtta av tio hjärtinfarktpatienter inte när de fyra viktigaste målvärdena för att undvika en ny hjärtinfarkt.

Följsamheten till riktlinjerna för läkemedelsförskrivning är mycket god, det vill säga patienterna får den medicin som de ska ha, men ändå ser det ut så här. Anledningen, menar vi, är att rehabiliteringen och stödet till livsstilsförändringar inte har hängt med i den snabba utveckling som det akuta omhändertagandet har genomgått.

Hur kan vi ändra på det?

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds egen studie, SPICI-studien som omfattar 10 procent av de patienter som genomgått en ballongvidgning, visar att en av sex patienter fortfarande röker och knappt hälften deltar i motionsverksamhet två månader efter sitt ingrepp. Endast en av tre patienter uppfattar informationen från vården som att de har kvar sjukdomen att de behöver ändra sitt sätt att leva.

Slutsatsen är att sjukvården måste förändra sitt sätt att informera om hjärtsjukdom och ge stöd till människor att göra livsstilsförändringar.

-        Uppfattningen att man är ”frisk” efter en PCI måste förändras och den förändringsprocessen börjar i samtalet med doktorn.

-        I det samtalet är det viktigt att få med anhöriga, partnern eller en familjemedlem. Har man med de anhöriga så ökar förutsättningen att lyckas med att anamma en mer hälsosam livsstil.

Om de människor som genomgått en PCI skulle följa en hjärtskyddande livsstil skulle vi kunna förebygga 500 fall av hjärtinfarkter och stroke i Sverige varje år, det skulle innebära att vi kan rädda 200 liv.

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund kräver nu att de ansvariga för sjukvården genomför en förbättring av eftervården för hjärtpatienter.

Vi är gärna med och deltar i det arbete.

Inger Ros, Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.

Om Hjärt – och Lungsjukas Riksförbund
Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, med cirka 42 000 medlemmar i 162 lokalföreningar, arbetar för att hjärt- och lungsjuka personer och deras anhöriga ska kunna leva ett så bra liv som möjligt. Vi erbjuder ett flertal aktiviteter för ett rikare och hälsosammare liv. Vi informerar, utbildar och engagerar oss i hälso- och sjukvårdsfrågor såsom rätten till kvalificerad vård och rehabilitering oberoende av bostadsort, kön och ålder. www.hjart-lung.se

Taggar: