Civilministern på konferens om lokal förvaltning av naturresurser

Den 20 maj 2015, klockan 09.00 – 16.30 hålls konferensen Lokal förvaltning av naturresurser i riksdagen samt på webben.

Under dagen får vi ta del både av praktiska exempel och av den senaste forskningen om lokal förvaltning. Medverkar under dagen gör bland andra civilminister Ardalan Shekarabi och Gunvor G Ericsson, statssekreterare vid Miljö- och energidepartementet, för att berätta om regeringens syn på lokal förvaltning.

– Lokal förvaltning kan vara motorn i en bygds utveckling där resurserna bevaras samtidigt som de brukas på ett hållbart sätt och ger utveckling och ekonomiskt utbyte åt bygden. Det handlar ofta om områden där ortsbefolkningen under århundraden delvis livnärt sig på dessa naturresurser, säger Terese Bengard, verksamhetschef på Riksorganisationen Hela Sverige ska leva som arrangerar konferensen.

Många modeller av lokal förvaltning är idag i bruk, i olika delar av landet och kring olika typer av resurser. Laponia, Kosterhavet, BSPA Sankt Anna och Biosfärområdet Södra Vätternbranterna har alla lett till olika erfarenheter från olika parter och har mycket att lära oss.

Andra områden har inte nått fram till en lösning, till exempel Kustringen – där stor lokal entusiasm bytts ut mot desillusion och konflikter mellan ansvariga myndigheter och lokala grupperingar. 

Nu är det dags att lära av dessa satsningar och ta nästa steg för att stötta en bättre gemensam naturresursförvaltning och lokal utveckling. 

Läs programmet och se konferensen live på vår hemsida: www.lokalförvaltning.se

Kontakt: Ylva Lundkvist Fridh, projektledare, 070 236 12 16, ylva.lundkvist@helasverige.se  

Bakgrund

Runt millennieskiftet var lokal förvaltning en populär företeelse. Idén om att lokalbefolkningen bör få inflytande över hur resurser hanteras på platsen de bor, fick genomslagskraft både i Sverige och globalt. Tankarna införlivades i olika svenska politiska program (till exempel i En samlad naturvårdspolitik (2001/02:MJU24) och konventioner (så som Konventionen om biologisk mångfald, Vattendirektivet och Landskapskonventionen).

Regeringen tog i maj 2005 fram ett tiopunktsprogram för att stödja denna utveckling. 2014 kom regeringen med en ny strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (2013/14:141). De internationella och nationella 2010-målen för förvaltandet av biologiska resurser har nu ersatts med Aichimålen som ska uppnås till 2020. Hur står det till med den lokala delaktigheten idag?

Dagen arrangeras av Hela Sverige ska leva, Centrum för Biologisk Mångfald (CBM), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Världsnaturfonden (WWF), Inlandskommunerna och Sametinget i samarbete med Socialdemokraterna och Centerpartiet i riksdagen.