Arbetet med bidragsbrott är inte effektivt

Myndigheterna bör effektivisera sitt arbete med bidragsbrott. Utredningarna tar idag för lång tid och många läggs ned – det blir helt enkelt inte så mycket kvar av misstankarna om bidragsbrott. Det finns risk för att problemen motverkar den preventiva effekt som regeringen ville uppnå med bidragsbrottslagen.

För att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen införde riksdagen 2007 bidragsbrottslagen. Riksrevisionen har granskat om statens insatser mot bidragsbrott fungerar effektivt. Slutsatsen är att myndigheternas arbete med bidragsbrott inte är effektivt och att det inte har blivit bättre sedan bidragsbrottslagen infördes.

Granskningen visar att det finns brister i hela den kedja av myndigheter som hanterar bidragsbrott. Det gäller till exempel brister i polisanmälningarna, att utredningarna tar lång tid och att ärenden blir liggande utan åtgärd, läggs ner eller inte klaras upp. Den sammanlagda tiden för ett bidragsbrott är väldigt lång och tiden närmar sig preskriptionstiden som är 2 år för vissa typer av bidragsbrott. Den viktigaste förklaringen till att många ärenden läggs ned är att det är svårt att bevisa uppsåt eller grov oaktsamhet.

Enligt Riksrevisionen är det viktigt att myndigheterna förbättrar kvaliteten på polisanmälningarna. Handläggarna behöver till exempel bättre kunskap om lagen för att veta vilka ärenden som ska polisanmälas. Dokumentationen om vilken information om reglerna den enskilde har fått måste också förbättras. Myndigheterna bör se till att bidragsbrotten hanteras löpande så att ärenden inte läggs på hög och preskribering inte förekommer. Polis och åklagare behöver förbättra återkopplingen till myndigheterna som betalar ut bidragen så att de vet vad som krävs för åtal.

– Hanteringen av bidragsbrott måste effektiviseras i hela kedjan. Det är inte rimligt att utredningstiden är så lång och att så många ärenden läggs ned. Bristerna kan leda till att attityden till bidragsbrott inte förändras hos medborgarna, vilket var syftet med införandet av lagen, säger riksrevisor Jan Landahl.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över vilka förutsättningar myndigheterna har att tillämpa bidragsbrottslagen.

Fakta: Bidragsbrottslagen infördes 2007 och omfattar ekonomiska förmåner som betalas ut för personligt ändamål och som beslutas av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Arbetslöshetskassorna och kommunerna.

Rapporttitel: Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten? (RiR 2011:20)

Rapporten kan hämtas och beställas på www.riksrevisionen.se

Riksrevisor: Jan Landahl

Projektledare: Maria Söderberg, 08-5171 40 60

Pressekreterare: Pernilla Eldblom, 08-5171 42 00

Taggar: