Sweden

Dela

Om oss

Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och ska genom oberoende granskning av statlig verksamhet medverka till demokratisk insyn och effektiv förvaltning.

Välj datumintervall -
Taggar ( valda)

Bristande tillsyn av svenska kärnkraftverk

Riksrevisionens senaste granskning visar att tillsyn av svenska kärnkraftsreaktorer inte görs i den utsträckning som riksdag och regering har efterfrågat. Granskningen visar också att Strålsäkerhetsmyndigheten inte gör systematiska riskbedömningar vid planering och prioritering av tillsynen, vilket innebär att det är oklart om de mest angelägna insatserna utförs.Med utgångspunkt från de svenska kärnkraftsreaktorernas tilltagande ålder, nya yttre hot och höjda säkerhetskrav har Riksrevisionen genomfört en granskning av Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsarbete. Granskningen visar bland

Riksrevisionen har granskat de tillfälliga gränskontrollerna

Regeringen beslutade att införa tillfälliga gränskontroller i november 2015. Gränskontroller har sedan dess genomförts i polisregionerna Syd och Väst. Polisen genomförde dem på ett ändamålsenligt sätt givet förutsättningarna som fanns i den akuta situationen. Men både instruktioner och styrning har brustit från centralt håll vilket gör att kontrollerna riskerade att genomföras på fel sätt.Gränskontrollerna upprättades med kort varsel och på platser med stora flöden av resenärer. Inledningsvis anlände också ett stort antal migranter. Riksrevisionens granskning visar att Polismyndigheten

Många oklarheter om saneringen av statlig förorenad mark

Staten äger ett stort antal områden med föroreningar eller oexploderad ammunition som kan medföra risk för människor och miljön. Kostnaderna för sanering kommer uppgå till miljardbelopp. Därför behövs kartläggning och kostnadsuppskattningar för att kunna göra rimliga prioriteringar av vilka områden som ska saneras och när.Riksrevisionen har granskat hanteringen av förorenade områden som staten äger eller som förorenats genom statlig verksamhet. Riksrevisionen har även granskat hanteringen av statens områden där det förekommer oexploderad ammunition. Det finns enligt länsstyrelsernas

Svårt att effektivisera statens internadministration

Inrättandet av Statens servicecenter (SSC) 2012 syftade till att minska internadministrationen i staten. Målet att 25 procent av alla anställda i statliga myndigheter skulle vara anslutna har uppnåtts. Många av dessa är mindre myndigheter. De flesta anslutna myndigheter är överlag nöjda med kvaliteten i tjänsterna men få anser att det har ökat deras effektivitet.Statens servicecenter (SSC) inrättades 2012 med uppdraget att sköta löne- och ekonomiadministration åt andra statliga myndigheter. Riksrevisionen har granskat om SSC har bidragit till att effektivisera den administrativa

Viktig kunskap saknas i Försäkringskassans arbete mot felaktiga utbetalningar

Försäkringskassan betalar årligen ut mer än 200 miljarder kronor i olika förmåner. Mätningar har visat att Försäkringskassan felaktigt har betalat ut ungefär 16 miljarder kronor totalt per år. Riksrevisionens granskning visar att regeringen och Försäkringskassan mellan 2012 och 2015 prioriterade ner arbetet mot felaktiga utbetalningar, trots att studier visat på omfattande fel och att nivån på återkraven varit låg.Riksrevisionen har granskat regeringens och Försäkringskassans arbete med att motverka felaktiga betalningar i assistansersättning, bostadsbidrag, sjukersättning, föräldrapenning

FI bör fördjupa sin tillsyn vid tecken på problem

Pensionsbolag och banker har återhämtat sig efter finanskrisen men det finns fortfarande risker som rör pensionssparare, banker som ger ut säkerställda obligationer och det finansiella systemet i stort. Finansinspektionens tillsyn behöver därför fördjupas vid tecken på problem hos pensionsbolag eller utgivande banker.Riksrevisionen har granskat reglering och tillsyn som ska skydda den särskilda förmånsrätten för pensionssparare och investerare i säkerställda obligationer, så att pensionsbolag och banker kan hålla vad de lovat. Pensionsbolag ska kunna betala garanterade pensioner och

Mer kan göras för att få tillbaka obetalda studieskulder

Staten skriver av stora belopp på studielånen utan att det framgår om avskrivningen beror på låntagare som missköter sina återbetalningar eller lånevillkorens utformning.Riksrevisionen har granskat statens hantering av risken för kreditförluster på studielån. Tillsammans var svenskarna skyldiga Centrala studiestödsnämnden (CSN) 207 miljarder kronor 2015. Studielånen ska bära sina egna kostnader, men lånevillkoren ger upphov till kreditförluster. Kreditförlusterna under året uppgick till 520 miljoner kronor. Ytterligare 1,2 miljarder sattes av för att täcka förväntade framtida förluster. –

Gruvavfall innebär ekonomiska risker för staten

Gruvavfall står för en mycket stor del av avfallet i Sverige och mängden ökar. Fel hanterat kan följden bli långsiktiga miljöproblem. Gruvbolagen ska ställa ekonomiska säkerheter så att gruvavfallet kan efterbehandlas även om bolagen går i konkurs. Men brister i dagens system gör att det finns en risk att staten får ta stora kostnader för efterbehandling av gruvavfall.De ekonomiska säkerheterna som gruvbolagen har ställt uppgår idag till 2,7 miljarder kronor. Riksrevisionens granskning visar att systemet med ekonomiska säkerheter inte minimerar de ekonomiska riskerna för staten. Om inte

Insatser för att få fler med psykisk ohälsa i arbete fungerar inte

Staten har sedan 2008 satsat drygt sex miljarder på att få personer som lider av psykisk ohälsa tillbaka i arbete. Men den så kallade rehabiliteringsgarantin har inte bidragit till att fler börjar arbeta igen. Patienterna får vänta länge och får inte alltid den hjälp de behöver.Riksrevisionen har granskat rehabiliteringsgarantin som är en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Syftet med garantin är att förhindra sjukskrivning och öka återgången i arbete för personer som lider av mildare former av psykisk ohälsa, till exempel stressrelaterade besvär.

Länsstyrelsernas krisberedskap behöver förbättras

Länsstyrelserna behöver förbättra krisberedskapen, bland annat genom att öva mer och utveckla arbetet med tillsynen av kommunerna. En granskning från Riksrevisionen visar att bara hälften av länsstyrelserna har övat så mycket som de bedömer att uppgiften kräver.Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas arbete med krisberedskap. Länsstyrelserna ska bland annat kunna ta över det operativa ansvaret för den kommunala räddningstjänsten vid större händelser. De ska även verka för att olika aktörer i länet har en god krisberedskap. Granskningen visar att länsstyrelsernas arbete med

Tillväxtkommuner bör ta emot en ökad andel nyanlända

Statens insatser för nyanländas etablering är inte tillräckligt effektiva. Etableringen på arbetsmarknaden tar för lång tid och skulle sannolikt gå snabbare om fler nyanlända bosatte sig i tillväxtkommunerna. Storstadskommuner tar relativt sett emot allt färre nyanlända, trots att det är där sysselsättningen ökar mest. En starkt begränsande faktor är bristen på bostäder.Riksrevisionen har 2011-2014 i nio granskningar undersökt om statens insatser är effektiva för att främja etableringen av nyanlända invandrare. Den övergripande slutsatsen som presenteras i slutrapporten är att statens

Tydlig bild av statens förmögenhet saknas

Olika definitioner och värderingsprinciper gör att statens förmögenhet kan beräknas till alltifrån minus 932 miljarder kronor till minus 440 miljarder kronor. En granskning från Riksrevisionen visar att det saknas en lättillgänglig bild av statens finansiella ställning.Riksrevisionen har granskat hur regeringen och Statistiska centralbyrån, SCB, redovisar statens finansiella tillgångar och skulder. Granskningen visar att det inte någonstans finns en enhetlig bild av statens ekonomiska ställning. En rättvisande beskrivning är viktig för att ge beslutsfattarna en god bild av vilka värden

Regeringen bör stärka riskhanteringen i statliga bolag

Regeringen har inte tillräckligt mycket fokus på risker och riskhantering i de statliga bolagen. En granskning från Riksrevisionen visar att det saknas rutiner för att se till att informationen om risker och riskhantering uppdateras löpande. Det finns inte heller en samlad bild av riskerna i alla statliga bolag.Regeringen har riksdagens uppdrag att förvalta statens ägande i de statliga bolagen så att bästa möjliga långsiktiga värdeutveckling uppnås. I ansvaret ligger att se till att bolagen har en väl fungerande riskhantering. Bristande riskhantering kan leda till negativa effekter på

Åtgärder mot överskuldsättning räcker inte

Antalet personer som är så svårt skuldsatta att de riskerar att aldrig kunna betala av sina skulder ökar och allt fler ansöker om att få skuldsanering. Regeringen bör på ett bättre sätt utnyttja de möjligheter som finns att få skuldsaneringssystemet att fungera effektivt.De senaste fem åren har gruppen svårt skuldsatta ökat med över 3000 personer vilket tyder på att de åtgärder som vidtagits inte lyckats bromsa utvecklingen. Antalet som ansöker om och beviljas skuldsanering har ökat kraftigt. Att fler får skuldsanering är positivt men Riksrevisionens granskning visar på brister i systemet.

Satsningar på jämställdhet behöver bli mer långsiktiga

Regeringen satsade 2,6 miljarder kronor under åtta år för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. En granskning från Riksrevisionen visar att regeringen har påskyndat arbetet mot ökad jämställdhet, men att mycket av det som har gjorts riskerar att rinna ut i sanden och inte få någon effekt på lång sikt.Riksrevisionen har granskat regeringens jämställdhetssatsning under 2007-2014. Granskningen visar att satsningen satt fokus på jämställdhetsfrågor och lett till många aktiviteter som inte hade kommit igång utan statliga medel. Men aktiviteterna riskerar att tappa fart när resurserna

Många drabbas av brister i patientsäkerheten

En av tio som uppsöker vården får en vårdskada, en skada som kunde ha undvikits. En granskning från Riksrevisionen visar att staten inte har gjort tillräckligt för att främja en hög patientsäkerhet. Tillsynen och stödet till vårdgivare brister.En hög patientsäkerhet är ett grundläggande krav enligt hälso- och sjukvårdslagen. Men många människor drabbas av vårdskador och förutom lidande för den enskilda patienten kostar det vården cirka 8 miljarder kronor varje år i form av extra vårddygn. – Det är inte acceptabelt att så många fortfarande drabbas av vårdskador. Staten behöver förbättra

Hjälp till nödställda försvåras

Att alarmeringstjänsten fungerar är avgörande för att den nödställde ska få hjälp snabbt, tryggt och säkert. Riksrevisionens granskning av SOS Alarm visar att det finns brister som innebär en risk för den nödställde, till exempel att det saknas adresser till uppskattningsvis 80 000 bostäder och tusentals andra typer av byggnader.En avgörande uppgift vid en nödsituation är att lokalisera den nödställde. Det behövs då bra tekniska lösningar samt uppdaterade kartor och adressregister. Granskningen visar att 21 procent av Sveriges befolkning bor i en kommun där byggnaders lägesbestämning

SOS Alarm – har regeringen skapat tillräckliga förutsättningar för alarmeringstjänsten?

Välkommen till pressträff Tid:           Fredag den 29 maj kl. 10:00 OBS - nu rätt datum! Plats:        Riksrevisionen, Nybrogatan 55Riksrevisor Claes Norgren och medarbetare presenterar en ny effektivitetsgranskning: Regeringens styrning av SOS Alarm – viktigt för människors trygghet Riksrevisionen har granskat om regeringen har skapat tillräckliga förutsättningar för alarmeringstjänsten, om regeringens styrning av SOS Alarm är tydlig och om SOS Alarm arbetat kundanpassat och långsiktigt. SOS Alarm, som är till hälften ägt av staten och till hälften av ett dotterbolag till

SOS Alarm – har regeringen skapat tillräckliga förutsättningar för alarmeringstjänsten?

Välkommen till pressträff Tid:           Fredag den 28 maj kl. 10:00 Plats:         Riksrevisionen, Nybrogatan 55Riksrevisor Claes Norgren och medarbetare presenterar en ny effektivitetsgranskning: Regeringens styrning av SOS Alarm – viktigt för människors trygghet Riksrevisionen har granskat om regeringen har skapat tillräckliga förutsättningar för alarmeringstjänsten, om regeringens styrning av SOS Alarm är tydlig och om SOS Alarm arbetat kundanpassat och långsiktigt. SOS Alarm, som är till hälften ägt av staten och till hälften av ett dotterbolag till Sveriges kommuner och

Arktiska rådet står inför stora utmaningar

Problem i Arktis som issmältning och hot mot ursprungsbefolkningar kräver internationellt samarbete. Arktiska rådet står inför stora utmaningar vad gäller organisation, finansiering och prioriteringar mellan olika projekt. Det visar en internationell granskning som Riksrevisionen deltagit i.Issmältningen hotar att få allvarliga konsekvenser för miljön och ursprungsbefolkningarna. Samtidigt ökar möjligheterna att utvinna naturresurser i området. För att hitta gemensamma lösningar på problemen krävs internationellt samarbete och Arktiska rådet är det främsta forumet för att diskutera arktiska

Många unga med aktivitetsersättning saknar aktivitet

Många i gruppen unga med funktionsnedsättning som får aktivitetsersättning deltar inte i insatser som syftar till att öka chanserna att få arbete eller börja studera. En granskning från Riksrevisionen visar att Försäkringskassan inte gör tillräckligt för att sätta in insatser och följa upp dem.Riksrevisionen har granskat om systemet med aktivitetsersättning är effektivt för att aktivera unga med långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Slutsatsen är att syftet med ersättningen inte uppnås. Behovet av insatser motsvaras inte av det utbud som ges genom kommunernas dagliga verksamhet,

Regeringen bör bli mer aktiv i styrningen av Vattenfall

Vattenfall lovar mer än vad bolaget uppnår när det gäller miljörelaterade hållbarhetsmål och utsläppsminskningar och satsar inte tillräckligt på forskning och utveckling. Regeringen har inte varit tillräckligt proaktiv i sin styrning av bolaget och har inte följt upp utsläppsminskningarna.Vattenfall har ingen tydlig målbild och planeringen och finansieringen av åtgärderna räcker inte för att bli ett konkurrenskraftigt och ledande bolag i energiomställningen. Bolaget har inte ett koldioxidmål som faktiskt leder till minskade utsläpp inom EU. Vattenfalls tillväxttakt inom förnybar energi är

Vattenfall – har staten arbetat för att bolaget ska bli konkurrenskraftigt och ledande i energiomställningen?

Välkommen till pressträff Tid:           Torsdagen den 23 april kl. 10:30Plats:        Riksrevisionen, Nybrogatan 55Riksrevisor Claes Norgren och medarbetare presenterar en ny effektivitetsgranskning: Vattenfall – konkurrenskraftigt och ledande i energiomställningen? Riksrevisionen har granskat Vattenfalls förutsättningar att bli ett konkurrenskraftigt och ledande bolag i energiomställningen och på så sätt bidra till EU:s klimat- och energimål, samt om bolaget kan nå sina miljörelaterade hållbarhetsmål. Riksrevisionen har även granskat om regeringen styr Vattenfall i riktning mot

Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
Tillbaka till sidans topp

Media