Arktiska rådet står inför stora utmaningar

Problem i Arktis som issmältning och hot mot ursprungsbefolkningar kräver internationellt samarbete. Arktiska rådet står inför stora utmaningar vad gäller organisation, finansiering och prioriteringar mellan olika projekt. Det visar en internationell granskning som Riksrevisionen deltagit i.

Issmältningen hotar att få allvarliga konsekvenser för miljön och ursprungsbefolkningarna. Samtidigt ökar möjligheterna att utvinna naturresurser i området. För att hitta gemensamma lösningar på problemen krävs internationellt samarbete och Arktiska rådet är det främsta forumet för att diskutera arktiska frågor. Riksrevisionen har granskat Arktiska rådet tillsammans med revisionsmyndigheterna i fyra andra medlemsländer och den övergripande slutsatsen är att verksamheten behöver effektiviseras.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta initiativ i Arktiska rådet till att effektivisera rådets organisation, skapa överblick över rådets totala finansiering och kostnader, effektivisera processerna för att prioritera mellan olika projektförslag samt förbättra medlemsländernas uppföljning av implementeringen av rådets rekommendationer.

– Arktiska rådet är ett viktigt forum för internationellt samarbete i regionen. Men det är hög tid att rådet anpassar verksamheten till de nya förutsättningar och utmaningar som står för dörren. Medlemsländerna bör följa upp vad som faktiskt händer med alla de rekommendationer som rådet ger, säger riksrevisor Claes Norgren. 

Arktiska rådets organisation är i stort oförändrad sedan det kom till för snart 20 år sedan. Samtidigt har verksamheten ökat kraftigt i omfattning och nya uppgifter har tillkommit. Rådet finansierar sin verksamhet med frivilliga bidrag från medlemsstaterna till enskilda projekt. Ingen har överblick över rådets totala finansiering och kostnader och mycket tid går åt till att hitta finansieringskällor. Det saknas också en tydlig mekanism för att prioritera mellan olika förslag till nya satsningar. Granskningen visar vidare att medlemsländerna inte följer upp om myndigheterna i respektive land överväger och arbetar utifrån rekommendationerna som rådet ger. Ingen vet därför vilken praktisk nytta rekommendationerna egentligen gör.

Bakgrund
Arktiska rådet bildades 1996 och Sverige har varit med från början. Revisionsmyndigheterna i fem av Arktiska rådets medlemsländer (Norge, Ryssland, Danmark, USA och Sverige) har granskat rådets arbete. Riksrevisionen har tidigare publicerat rapporten Sverige i Arktiska rådet − effektivt utbyte av medlemskapet? (RiR 2013:9), som behandlar de svenska myndigheternas insatser i rådet och deras förmåga att utnyttja resultaten av rådets arbete.

Kontakt
Riksrevisor: Claes Norgren
Projektledare: Rutger Banefelt, tfn 08-5171 41 81
Pressekreterare: Pernilla Eldblom, tfn 08-5171 42 00

Ladda ned eller beställ rapporten
Rapporten Arktiska rådet – vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar kan laddas ned eller beställas från Riksrevisionens webbplats www.riksrevisionen.se. Här finns även pressmaterial, högupplösta bilder, figurer och diagram.

Taggar: