Länsstyrelsernas krisberedskap behöver förbättras

Länsstyrelserna behöver förbättra krisberedskapen, bland annat genom att öva mer och utveckla arbetet med tillsynen av kommunerna. En granskning från Riksrevisionen visar att bara hälften av länsstyrelserna har övat så mycket som de bedömer att uppgiften kräver.

Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas arbete med krisberedskap. Länsstyrelserna ska bland annat kunna ta över det operativa ansvaret för den kommunala räddningstjänsten vid större händelser. De ska även verka för att olika aktörer i länet har en god krisberedskap. Granskningen visar att länsstyrelsernas arbete med krisberedskap behöver förbättras på flera sätt, bland annat behöver många län öva mer på krishantering.

– Arbetet med krisberedskap behöver bli effektivare, bland annat bör länsstyrelserna genomföra krishanteringsövningar i större omfattning. Risken är annars att en kris blir värre än vad den hade behövt bli, säger riksrevisor Margareta Åberg.

Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete finansieras till stor del av projektbidrag. Det bidrar bland annat till att arbetet präglas av kortsiktig utvecklingsverksamhet och att personalförsörjningen försvåras. Alla länsstyrelser tar fram risk- och sårbarhetsanalyser i tid och i enlighet med de formella kraven. Men granskningen visar att användningen ibland är begränsad. Analyserna ser också olika ut i olika län, vilket försvårar arbetet med att ta fram nationella riskbilder och övergripande bedömningar av samhällets krisberedskap.

Nästan alla länsstyrelser bedömer att de följer upp kommunernas krisberedskap som de är ålagda att göra. Men det är inte tydligt vad uppföljningen ska innehålla och vad som är tillräcklig kvalitet. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och flera länsstyrelser, finns det ibland brister i kvaliteten på uppföljningen. MSB har också uppmärksammat att länsstyrelserna inte gör tillsyn tillräckligt ofta i kommunerna, vilket Riksrevisionens granskning bekräftar.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga att fördela om en del av anslaget för krisberedskap till länsstyrelsernas förvaltningsanslag och se till att dessa medel går till avsedd verksamhet. Länsstyrelsernas arbete med civilt försvar har under många år varit nedprioriterat. Regeringen bör här förtydliga ambitionsnivån och se till att de har tillräckliga resurser till civilt försvar.

Bakgrund
Länsstyrelserna har ansvar för att minska sårbarheten i samhället och ska verka för att Sverige har en god krisberedskap. Samhället behöver ha beredskap mot kriser som epidemier, terrorism, naturolyckor och störningar i teknisk infrastruktur. Totalt uppgick länsstyrelsernas direkta kostnader för krisberedskap, skydd mot olyckor och civilt försvar till cirka 226 miljoner kronor år 2014.

Kontakt
Riksrevisor Margareta Åberg
Projektledare Madeleine Nyman, tel 08-5171 43 95
Pressekreterare Pernilla Eldblom, tel 08-5171 42 00

Ladda ned eller beställ rapporten
Rapporten kan laddas ned eller beställas från Riksrevisionens webbplats www.riksrevisionen.se. Här finns även pressmaterial, högupplösta bilder, figurer och diagram. Av enkätsammanställningen i bilaga 6 framgår till exempel länsstyrelsernas bild av arbetet.

Taggar: