Riksrevisionen har granskat de tillfälliga gränskontrollerna

Regeringen beslutade att införa tillfälliga gränskontroller i november 2015. Gränskontroller har sedan dess genomförts i polisregionerna Syd och Väst. Polisen genomförde dem på ett ändamålsenligt sätt givet förutsättningarna som fanns i den akuta situationen. Men både instruktioner och styrning har brustit från centralt håll vilket gör att kontrollerna riskerade att genomföras på fel sätt.

Gränskontrollerna upprättades med kort varsel och på platser med stora flöden av resenärer. Inledningsvis anlände också ett stort antal migranter. Riksrevisionens granskning visar att Polismyndigheten upprättade gränskontrollerna på ett ändamålsenligt sätt för att skapa kontroll över vilka som passerade gränserna. Däremot hade kontrollerna kunnat upprättas på ett mer effektivt sätt.

Av granskningen framgår att regeringen inte vidtog åtgärder för att säkerställa kontrollernas genomförande och resultat. Regeringens beslut om införande av tillfälliga gränskontroller gav utrymme åt olika tolkningar av syftet med dem och gav inte någon vägledning till polisen. Regeringen såg inte heller till att gränskontrollernas effekter följdes upp på ett bra sätt.

– Gränskontrollerna får konsekvenser för ett stort antal enskilda personer, inte minst alla arbetspendlare i Skåne, och har inneburit en stor insats för Polismyndigheten när myndigheten redan var ansträngd. Regeringen borde ha tagit ett större ansvar för att säkerställa att gränskontrollerna genomfördes på ett sätt som gav önskat resultat utan att bli för omfattande, säger riksrevisor Margareta Åberg.

Även inom Polismyndigheten har den centrala styrningen brustit. Ansvaret för gränskontrollernas utformning har delegerats långt ner i organisationen och har i praktiken avgjorts av den operativa personalen vid kontrollplatserna. Detta har medfört en risk för ett felaktigt genomförande. Polismyndighetens beredskap har också varit bristfällig, bl.a. hade man ingen bild av sin samlade förmåga att återinföra gränskontroller. Myndigheten har inte heller arbetat systematiskt med att minska negativa effekter på den övriga verksamheten av att personal har tagits i anspråk vid gränskontrollerna.

– Bristerna inom Polismyndigheten kan ha medfört att negativa effekter på övrig polisverksamhet har blivit onödig stora, säger projektledare Helena Fröberg.

Riksrevisionen har i granskningen också noterat åtgärder, som framför allt berör polisens beredskap, som skulle kunna höja effektiviteten vid ett eventuellt framtida återinförande av gränskontroller.

Riksrevisionens granskning har avsett tidsperioden fram till maj 2016.

Riksrevisionens styrelse kan lämna framställningar och redogörelser till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskningar. Styrelsens roll är också att följa granskningsverksamheten och yttra sig över granskningsplanen samt att besluta om årsredovisning och förslag till anslag på statsbudgeten. Styrelsen består av elva ledamöter och utses av riksdagen.

Taggar: